Landskapsstyrelse 12.12.2022
Arbetet med att förnya skärgårdslaget är i startgroparna
Skärgårdslagen, som reglerar utvecklingen av skärgården samt bl.a. skärgårdstrafiken, är över 40 år gammal (den är från år 1981) och motsvarar i många detaljer inte längre dagens förhållanden. I strukturellt hänseende behövs i första hand ändringar för att lagen ska motsvara kraven i den grundlag som trädde i kraft år 2000. Jord- och skogsbruksministeriet inledde år 2021 arbetet med att förnya lagen, genom att tillsätta en arbetsgrupp som består av representanter för olika ministerier och som utreder behoven av att uppdatera lagen och reflekterar över centrala punkter som behöver ändras i den. Skärgårdsdelegationen har deltagit i arbetet och arbetsgruppens bedömningspromemoria har sänts på remiss till viktiga skärgårdsaktörer: bl.a. kommuner, landskapsförbund och intressenter med skärgårdsanknytning.
Skärgårdslagen innehåller föreskrifter om bl.a. definitionen av begreppet skärgård, uppdelningen av skärgårdskommuner, ordnandet av skärgårdstrafiken och övriga tjänster i skärgården samt exempelvis statens roll och uppgifter i skärgården. I lagen föreskrivs också om Skärgårdsdelegationens verksamhet.
Arbetsgruppen har i sin bedömningspromemoria som nu är ute på remiss angett de eventuella ändringsbehoven, paragraf för paragraf. Dessutom har arbetsgruppen reflekterat över om respektive paragraf fortfarande är relevant med tanke på lagens syfte eller om någon paragraf borde ändras väsentligt eller rentav strykas helt.
Skärgården som verksamhetsmiljö har förändrats mycket under de senaste 40 åren. Antalet stadigvarande bosatta har minskat, men samtidigt har människors multilokalitet ökat bl.a. tack vare den digitala tekniken. Det har aldrig tidigare funnits så många invånare i skärgården som nu, även om befolkningsmängden varierar efter säsong. Att hålla skärgården – även den yttre – bebodd är viktigt för skärgårdsborna, men ur säkerhetssynpunkt också för hela landet. En fungerande skärgårdstrafik (landsvägs- och vajerfärjor samt förbindelsefartyg) spelar en central roll i detta avseende.
Egentliga Finlands landskapsstyrelse vill i sitt yttrande angående bedömningspromemorian uppmärksamma aspekter som är av betydelse för vårt landskap när det gäller revideringen av skärgårdslagen. Den reviderade skärgårdslagen bör fortsättningsvis föreskriva att skärgårdstrafiken ska vara avgiftsfri eller prismässigt skälig. Rutterna och tidtabellerna ska tjäna alla som rör sig i skärgården, men i första hand vara utformade med hänsyn till den fast bosatta befolkningens samt företagsverksamhetens (t.ex. turismens) intressen. Ändringar i fråga om definitionen av begreppet skärgård och utnämningen av skärgårdskommuner får inte leda till försämrad ställning för våra nuvarande skärgårdskommuner eller kommuner med skärgårdsdel. Skärgårdens särdrag och särskilda behov (t.ex. tvåspråkighet och krävande trafikförbindelser) ska beaktas när man ordnar tjänster och beviljar olika slags stöd.
Landskapsstyrelsen väntar sig också att man i den nya skärgårdslagen ska fästa uppmärksamhet vid förbättring av Skärgårdshavets och andra vattenområdens status. När det gäller skärgårdstrafiken borde lagen ge utrymme för förnyelse av flottan, för att de fartyg som används i trafiken alltid ska vara tidsenliga, säkra och miljövänliga.
Ytterligare inforamtion:
Projektet Location Innovation Hub främjar användningen av geografisk information inom tjänster, ny affärsverksamhet och ny teknik
Europeiska digitala innovationshubbar (European Digital Innovation Hubs, EDIH) utgör en del av det nya EU-programmet Digitala Europa. Den nya geodatainnovationshubben (Location Innovation Hub, LIH) stöder företag och samhället när det gäller användning av geografisk information, särskilt inom den byggda miljön, bioekonomin, trafiken och välfärden. Hubben består av Lantmäteriverket tillsammans med 27 partner och 20 andra samarbetspartner. Syftet är att öka användningen av geografisk information, dvs. lokaliseringsrelaterade data, inom tjänster, ny affärsverksamhet och ny teknik, och därmed skapa nya fördelar för samhället.
Egentliga Finlands och Satakuntas gemensamma infotjänst Lounaistieto deltar i innovationshubben som regional partner och koordinerar verksamheten i ett arbetspaket för kommunikation och utbildning vilket bl.a. omfattar samordning av regionala evenemang och främjande av nätverkssamarbete. Från Egentliga Finland deltar också Åbo universitet.
Ytterligare information:
Projektet RESIST inleds – ett led i genomförandet av EU:s strategi för klimatanpassning
Projektet Regions for Climate Change Resilience through Innovation, Science and Technology (RESIST) har fått ett positivt finansieringsbeslut från EU-programmet Horisont Europa. Egentliga Finland har anslutit sig till EU:s strategi för klimatanpassning och detta projekt utgör ett led i verkställandet av strategin. Totalt 56 partner från 13 olika länder i Europa deltar i projektet som samordnas av norska SINTEF. Egentliga Finland utgör ett av demonstrationsområdena i projektet och i projektet deltar Valonia, Egentliga Finlands förbund, Åbo stad, Åbo yrkeshögskola, Åbo universitet och Naturresursinstitutet.
En särskild utmaning i Egentliga Finland när det gäller klimatanpassning är den ringa lagringsvolymen för vatten i avrinningsområden. Inom projektet RESIST fokuserar Valonia på att införa naturenliga lösningar för att hantera vattenhushållningen på landsbygden. I samarbete med markägare och andra aktörer i områdena eftersträvar man särskilt att öka användningen av sådana lösningar vid iståndsättning av jord- och skogsbruksområdens nätverk av fåror i små avrinningsområden och torrläggningsområden. Valonia har också till uppgift att samordna arbetet inom RESIST i Egentliga Finland och på bred front informera i hela regionen om projektets verksamhet och resultat.
Projektet RESIST fungerar som ett paraply för många projekt och verksamheter i Egentliga Finland som syftar till att förbättra vattenskyddet, stärka mångfalden och vidta åtgärder för klimatanpassning. Projektet genomförs under perioden 2023–2027.
Ytterligare information:
Salla Mistola ersätter Annika Dahlstén i landskapets samarbetsgrupp och kulturkommitéen
Salla Mistola från Centret för konstfrämjandet ersätter Annika Dahlstén i landskapets samarbetsgrupp och kulturkommittéen, eftersom Dahlstén ska byta jobb.