Hälsningar från landskapsstyrelse
Landskapsstyrelsen föreslår för landskapsfullmäktige att ansökningstiden till tjänsten som landskapsdirektör ska förlängas och ett samtyckesförfarande införas
Landskapsstyrelsen föreslår att ansökningstiden till tjänsten som landskapsdirektör förlängs och att ett samtyckesförfarande införs. Förlängningen av ansökningstiden och införandet av samtyckesförfarandet kräver ett beslut av landskapsfullmäktige.
Utlysningen av tjänsten som landskapsdirektör vid Egentliga Finlands förbund öppnades den 19 december 2023 och stängdes den 26 januari 2024. Sammanlagt sex ansökningar inkom inom tidsfristen.
Landskapsstyrelsen beslutade att föreslå att landskapsfullmäktige sammankallas till ett extra möte som ordnas i form av ett elektroniskt Teams-möte. Landskapsfullmäktiges Teams-möte ordnas måndagen den 4 mars 2024 kl. 16.30. Vidare föreslår landskapsstyrelsen för landskapsfullmäktige att ansökningstiden till tjänsten som landskapsdirektör förlängs med två veckor från och med den 5 mars 2024. Den förlängda ansökningstiden går ut den 19 mars 2024 kl. 15.00. I anslutning till tillsättandet av tjänsten möjliggörs också ett så kallat samtyckesförfarande. Sökande som tidigare ansökt om tjänsten inom den angivna tidsfristen beaktas utan en ny ansökan.
Ytterligare information:
Förberedningsgruppens ordförande, landskapsstyrelsens ordförande Ville Valkonen, förnamn.efternamn@eduskunta.fi, tel.044 567 2201
Förberednginsgruppens sekreterare, regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, förnamn.efernamn@varsinais-suomi.fi tel. 040 506 3715
Projektet Varsinaista kulttuuria stärker kulturverksamheten i kommunerna i Egentliga Finland genom stöd, utbildning och samarbete
Egentliga Finlands förbund åtog sig tillsammans med Åbo stad uppgiften att under 2022–2023 utveckla kulturverksamheten i kommunerna genom projektet Varsinaista kulttuuria (VARKU). Verksamheten finansierades av undervisnings- och kulturministeriet. Den huvudsakliga målgruppen för projektet var tjänsteinnehavarna och arbetstagarna inom kultursektorn i landskapets kommuner samt regionala kulturnätverk, yrkeskonstnärer och aktörer som producerar kulturtjänster i kommunerna. Projektet planerades och genomfördes i tätt samarbete med kommunerna i landskapet. I verksamhetsplanen inkluderades uttryckligen de teman inom vilka kommunerna upplevde att de behövde hjälp. Alla 27 kommuner i landskapet medverkade i projektet. De största delområdena i projektet var utbildning, försök med regionkonstnärer och programmet Kulttuurikeikkoja kuntiin, som genomfördes genom omvänd konkurrensutsättning.
Utbildningarna genomfördes som sex helheter, och i varje helhet fokuserade man på ett tema som stärkte kulturarbetet. Sammanlagt sex regionkonstnärer arbetade i projektet. Varje konstnärs verksamhetsområde bestod av 2–6 kommuner, och arbetsperioden omfattade tre månader. Konstnärernas arbete var samhälleligt eller lockade kommuninvånarna att delta, och det genomfördes inom områdena clowneri, ordkonst, fotografi, bildkonst och danskonst. Alla 27 kommuner i landskapet medverkade i försöket med regionkonstnärer, och regionkonstnärernas arbete nådde sammanlagt över 4 000 kommuninvånare.
Programmet Kulttuurikeikkoja kuntiin gav konstnärer och yrkespersoner inom den kreativa branschen en möjlighet att genom omvänd konkurrensutsättning erbjuda kultur- och konstinnehåll som de ekonomiska regionerna kunde köpa. Verksamheten skulle vara kostnadsfri för deltagarna. Inom programmet Kulttuurikeikkoja kuntiin genomfördes innehåll i 24 kommuner, och innehållen nådde sammanlagt över 1 700 kommuninvånare.
Utvecklingsuppgiften Varsinaista kulttuuria främjade kommunernas möjligheter och kunnande när det gäller att tillhandahålla högklassiga, tillgängliga och jämlika kulturella tjänster i Egentliga Finland. Dessutom bidrog det till att stärka samarbetet och nätverken mellan kommunerna och inom landskapet. Via projektet fick kommuninvånarna bättre tillgång till konst- och kulturverksamhet även i små kommuner med obetydliga kulturresurser. Projektet bidrog också till att förbättra sysselsättningsförutsättningarna för lokala konstnärer.
Utvecklingsuppgiften gav kommunerna i Egentliga Finland en möjlighet att få pröva på att producera kulturtjänster på nya sätt. Understödet möjliggjorde för nästan två år tilläggsresurser för samordning av kommunsamarbete, kompetensdelning, försök och samarbete. I kommunerna upplevde man att projektet främjade samarbetet mellan kommunerna och stärkte nätverken. Nya verksamhetsmodeller har redan införts, och kommunerna har köpt nya typer av kulturinnehåll. Erfarenheterna av projektet lever vidare i den vardagliga verksamheten. Samtidigt finns det inom kommunerna nu ett önskemål om att man på landskapsnivå även i fortsättningen skulle kunna samordna ett kultursamarbete.
Mer information: Specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771
Bedömningen Havsmiljöns tillstånd i Finland – landskapsstyrelsen betonar att utvecklingen i Skärgårdshavets övergödningsstatus måste vändas i riktning mot en bättre havsmiljö och vattenstatus
Miljöministeriet och NTM-centralen i Egentliga Finland har begärt ett utlåtande om bedömningen Havsmiljöns tillstånd i Finland, som utgör den första delen av Finlands havsförvaltningsplan.
Landskapsstyrelsen beslutade att ge följande utlåtande om bedömningen Havsmiljöns tillstånd i Finland:
Ett nätbaserat dokument är en mer praktisk presentationsform jämfört med den föregående samrådsrundan (2018). Med hjälp av det kan man lättare hitta den föregående statusbedömningen och material om detta omfattande sakkomplex. Samtidigt var fördelen med den föregående statusbedömningen från 2018 i bokform att all information fanns ”inom samma pärmar”. Statusbedömningen från 2018 var en visuellt och informativt sett väl utformad faktabok.
Nu presenteras all fakta huvudsakligen i textform, och analyser har illustrerats med hjälp av diagram (t.ex. sammandrag av havsmiljöns tillstånd). Med tanke på det omfattande materialet och för att få en heltäckande statusbedömning av havsområdena i hela Finland vore det ändamålsenligt att i högre grad också använda kartor och visualisera informationen. Egentliga Finlands förbund anser att en presentation i kartform skulle göra statusbedömningen mer informativ, och dessutom skulle det bli lättare att få en helhetsbild över läget.
De nya diagrammen över nedskräpning och undervattensbuller är ett viktigt tillägg i bedömningen som gör det möjligt att i fortsättningen följa dessa förändringar i samband med kommande bedömningar.
Dokumenten med bakgrundsinformation på finska (Definitionerna för en god status av havsmiljön 2024 samt Översyn av miljömålen för havsvården 2024) kompletterar samrådsmaterialet som helhet.
Egentliga Finlands förbund konstaterar att samtliga sju huvudmål som satts upp för havsmiljön i den tredje havsförvaltningsplanen är mycket viktiga. Vidare betonar förbundet det centrala behovet att vända utvecklingen i fråga om Skärgårdshavets övergödningsstatus i riktning mot en bättre havsmiljö och vattenstatus.
Av statusbedömningen framgår tydligt bland annat vilka problem som följer av övergödningen och hur den påverkar särskilt basproducenterna i näringsväven, samt vilka multiplikatoreffekter de får i näringsväven. För närvarande är dessa multiplikatoreffekter av övergödningen den största orsaken till havsekosystemets svaga tillstånd.
Egentliga Finlands förbund konstaterar att det samrådsdokument som nu är ute på remiss ger ett viktigt kunskapsunderlag för bedömningen av nuläget i Finlands havsområden, ur Egentliga Finlands synvinkel särskilt Skärgårdshavet, och genomförandet av de kommande planeringsfaserna (uppföljningsprogrammet och åtgärdsprogrammet). Statusbedömningen kommer också att vara ett centralt dokument i den andra omgången av havsplaneringen, som nyligen har inletts.
Mer information: specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 829 5543