Egentliga Finlands främsta mål för regeringsprogrammet: beslut om att bygga Entimmeståget samt ett rent Skärgårdshav

God tillgänglighet och snabba trafikförbindelser stärker ekonomins prestationsförmåga och snabbar upp arbetskraftens rörlighet. Att koppla samman de stora stadsregionerna med en entimmes tågförbindelse, öka hamntrafikens kapacitet och få trafiken längs riksvägarna 8 och 9 att löpa smidigare gör det möjligt att matcha arbetsplatser och arbetssökande och öka varors rörlighet.

När det gäller trafikleder är Egentliga Finland en betydande skärningspunkt för olika trafikformer – flyg-, järnvägs- och vägtrafik samt sjöfart. Till följd av Rysslands anfallskrig håller trafikströmmarna på att förändras, och i det förändrade världsläget är Egentliga Finland en naturlig led västerut också i fråga om försörjningstrygghet.

Flera trafikprojekt i landskapet ingår i TEN-T-stomnätsförbindelsen mellan Skandinavien och Medelhavet. Status som TEN-T-projekt innebär att den knappt tilltagna statliga finansieringen kan kompletteras med EU-medel. Projekt inom TEN-T-stomnätverket ska förverkligas senast år 2030.

Beslut om att bygga Entimmeståget

Inledande av lokaltågstrafik i Egentliga Finland

Utveckling av Åbo flygplats

Utveckling av hamnarnas förbindelser och konkurrenskraft

Åbo ringväg i Reso centrum, tunnel under centrum för att minska trafikstockningar

Åbo ringväg, Nådendal–Reso, projekt för att göra väg fyrfilig och få till stånd smidigare anslutningar

Rv 8 Letala planskilda rondellanslutning

Rv 9, projekt för att göra väg med breda körfält fyrfilig, bygga omkörningsfiler samt en planskild anslutning vid Aura

Salo östra förbifartsled, andra fasen

Egentliga Finlands skärgård är sett till antalet öar världens största. För att göra skärgården tillgänglig och för att det ska vara möjligt att använda den och hålla den bebodd året runt behövs smidig skärgårdstrafik och dataförbindelser. För att det unika Skärgårdshavet ska utvecklas i en hållbar riktning krävs betydande förändringar i det nationella beslutsfattandet och den nationella stödpolitiken. Skärgården måste utvecklas så att den blir Finlands mest attraktiva resmål, om vi lyckas sätta stopp för övergödningen av havet. Klimatanpassning och effektivt klimatarbete är också viktigt, eftersom klimatförändringens följder medför avsevärda utmaningar för vattenskydd och näringar.

Ett rent Skärgårdshav

Utveckling av skärgårdstrafiken

Byggande av Pargasleden

Förnyelse av Skärgårdslagen

Främjande av multilokalitet

Skärgårdsturism som nationellt varumärke

Under corona-perioden har tillväxten försvårats av komponentbrist, särskilt i maskin- och teknikbranschen samt husbyggnadsbranschen. Kriget i Ukraina påverkar företagen främst genom ökade energi- och råvarupriser samt genom förlust av beställningar, vilket medför tilltagande osäkerhet. Den faktor som främst sätter käppar i hjulet för tillväxt och utveckling är dock bristen på kompetent arbetskraft: bland företagen i Egentliga Finland upplever 60 % brist eller stor brist. Utmaningar för tillväxtområdena är, utöver bristen på utbildningsplatser som tjänar näringslivet, det låga antalet sökande och det kompetensglapp som följer därav. De branscher där arbetskraftsbristen är särskilt kännbar är maskin- och produktionsteknik, social-, hälso- och sjukvårdsbranschen, restaurang- och cateringbranschen, husbyggnad och fastighetsskötsel samt säsongsarbetarbranscherna inom jordbruket och trädgårdsbranschen. På utbildningsområdet råder brist på förskolelärare och speciallärare. För att säkerställa en hållbar tillväxt i landskapet krävs därtill fler satsningar i forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Utvidgning av utbildningsansvaret

Utbildning av byggnadsarkitekter

Skogsmaskinförarutbildning

En särskild utbildningsuppgift som gymnasium med fokus på naturvetenskaper

Engelskspråkigt gymnasium och engelskspråkig studentexamen

Effektivering av arbetskraftsinvandringen

Finansiering av ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling

EU-politik som stöder hela landets tillväxt