Invånarna i Egentliga Finland vill ha bra alternativ till bilkörning
Det finns en stor efterfrågan på nya lösningar för kollektivtrafik i Egentliga Finland. Det populäraste färdsättet i landskapet är bilkörning – delvis på grund av att det inte finns så många alternativ. Även om det finns vissa regionala skillnader i färdsätten är kollektivtrafik som möter invånarnas vardagliga behov något som värdesätts högt både i städerna och på landsbygden. Hela tre av fyra som besvarade Egentliga Finlands förbunds och Valonias enkät om trafikmiljön i landskapet uppgav att de gärna skulle använda lokaltåg.
Egentliga Finlands förbund och Valonia genomförde hösten 2024 en trafikmiljöenkät i landskapet för att ta reda på vilka åsikter landskapets 15 år fyllda invånare har om trafikutvecklingen. Det var andra gången enkäten genomfördes i hela Egentliga Finland, och sammanlagt inkom över 1 200 svar. Enkäten besvarades av invånare från varje kommun. Den insamlade informationen utnyttjas i exempelvis trafikplaneringen, det politiska beslutsfattandet och prioriteringen av trafikprojekt i Egentliga Finland.
De flesta väljer att köra bil av praktiska skäl – men invånarna är ändå positivt inställda till hållbara färdsätt
I enkäten presenterades utvecklingsmålen i trafiksystemplanen för respondenterna, som sedan ombads att av alla 16 mål på listan välja ut de 3 som de själva ansåg vara viktigast. De viktigaste målen enligt respondenterna var att utveckla kollektivtrafik som möter behoven i vardagen och att främja hållbara färdsätt. På tredje plats kom målet att se till att vägnätet hålls i gott skick och har en god underhållsnivå.
Trots att den allmänna attityden till kollektivtrafik är positiv är bilkörning ändå det populäraste färdsättet i Egentliga Finland. Något som framgår särskilt av svaren på de öppna frågorna är att många upplever att det inte finns något realistiskt alternativ till personbilar, framför allt inte utanför Åbo. I svaren på de öppna frågorna kritiserades det också i viss mån att enkäten inte innefattade något mål som främjar utvecklingen av den privata bilismen. De mål som presenterats i enkäten bygger dock på trafiksystemplanen för Egentliga Finland, och i den framtida målbilden för trafiksystemplanen ingår inte att utöka den privata bilismen. Allmänna utvecklingsmål som har fastställts är effektivitet och konkurrenskraft, hållbara lösningar och låga utsläpp samt säkerhet och hälsa.
”Av responsen om enkäten framgick att vissa upplever att bilisterna diskrimineras. Syftet med enkäten och trafiksystemplaneringen är inte att diskriminera bilkörning, utan att utveckla trafiken som helhet så att alla kan röra sig smidigare och på ett hållbarare och säkrare sätt i Egentliga Finland, oavsett hur man tar sig fram”, förtydligar Marja Tommola, specialist i hållbar rörlighet vid Valonia.
Av alla källor till växthusgasutsläpp i landskapet är vägtrafiken den största enskilda sektorn. Enligt den senaste beräkningen från 2022 ger den upphov till nästan 30 % av de totala utsläppen. Personbilarna står för drygt hälften av dessa utsläpp. Eldrivna bilar kan minska utsläppen från personbilstrafiken. Men det här är också en utrymmesfråga; trafikstockningarna särskilt i stadsregionen blir allt värre i takt med att befolkningen växer. Det här är ett problem man inte kan lösa enbart genom att utveckla vägnätet, utan lösningen ligger till stor del i att utöka de hållbara färdsätten.
”Det är helt mänskligt och förståeligt att man föredrar färdsätt som får vardagen att löpa smidigt. Framför allt på landsbygden är det i nuläget fortfarande nödvändigt för många att använda personbil. Samtidigt är det ändå viktigt att utveckla ändamålsenliga alternativ som bygger på kollektivtrafik och nya trafiktjänster också utanför städerna. Det är till fördel även för bilisterna: i och med att trafikstockningarna minskar löper också biltrafiken smidigare för dem som av olika orsaker fortfarande behöver köra bil”, preciserar Tommola.
Lokaltåg intresserar många – tågtrafikens framtid ser ljus ut
Nästan två tredjedelar av respondenterna rankar kollektivtrafik som möter behoven i vardagen bland de tre viktigaste målen i trafiksystemplaneringen – trots bilkörningens dominerande ställning inser invånarna alltså betydelsen av en smidig kollektivtrafik. När det gäller olika metoder för att utveckla kollektivtrafiken vann utvecklingen av regionala busslinjer det största understödet (59 %). På andra plats kom inledande av närtågstrafik (47 %), och hela 75 % av respondenterna uppgav att de kunde tänka sig att använda lokaltåg.
Invånarnas intresse för lokaltåg framgick redan i samband med föregående trafikmiljöenkät 2021 samt i en lokaltågsenkät som genomfördes 2022. Detta har bidragit till att planerna på att inleda lokaltågstrafik i landskapet har framskridit snabbare, och det är ett bra exempel på en process där invånarnas enkätsvar har utnyttjats.
”Utvecklingen av spårtrafik hör till de viktigaste prioritetsområdena i trafiksystemarbetet i landskapet. Inom Egentliga Finlands förbund har vi aktivt främjat både den regionala tågtrafiken och tågtrafiken över landskapsgränserna. Under de senaste åren har vi gjort många utredningar till stöd för kommunernas beslutsfattande och samordnat kommunalt samarbete. De kommuner som ligger längs järnvägen är engagerade i att utreda möjligheterna att inleda regional tågtrafik. Kommunerna har nyligen anställt en specialsakkunnig med uppgiften att samla ihop den information som behövs för beslutsfattandet och främja dialogen mellan olika aktörer. Lokaltågstrafikens framtid ser för närvarande mycket ljus ut”, berättar Salla Murmann, specialplanerare inom trafiksystemarbetet vid Egentliga Finlands förbund.
Förutom invånarperspektivet är det viktigt att i trafikplaneringen beakta bland annat näringslivets och myndigheternas behov. Till exempel målet att trygga smidiga huvudrutter för godstrafiken och godstrafikens kapacitet eller en miljövänlig godstrafik vann inget understöd bland invånarna när det gällde att räkna upp de viktigaste prioritetsområdena inom trafiksystemet. När man frågar representanter för näringslivet och transportföretagarna nämner de dock helt andra prioritetsområden.
”Logistiken spelar en roll i alla sektorer i samhället, och den är en del av vars och ens vardag. För kommuninvånarna kan den dock kännas som ett mer avlägset fenomen jämfört med persontrafiken, och logistiklösningarnas betydelse är inte nödvändigtvis något som alla är medvetna om. Därför är det förståeligt att dessa mål inte har prioriterats särskilt högt i enkätsvaren. Men utan smidig distributions- och servicetrafik fungerar inte heller de tjänster som vi använder i vardagen. Dessutom är det en förutsättning för landskapets livskraft att vi har fungerande huvudrutter för godstrafik från landskapet till andra delar av Finland och via hamnarna ända till Europa”, konstaterar Murmann.
Enkäten genomfördes av Egentliga Finlands förbund och Valonia som en del av projektet SCALE UP – User-Centric and Data driven Solutions for Connected Urban Poles, som finansieras ur programmet Horisont Europa. En närmare redogörelse för enkätresultaten finns (endast på finska) på adressen valonia.fi/liikenneympäristökysely2024.
Mer information
