Med konkreta steg mot ett landskap med hållbara partnerskap
Största delen av landskapsprogrammets åtgärder redan i skedet för att förverkligas
I Egentliga Finland tar man konkreta steg fram mot ett landskap med hållbara partnerskap, då redan största delen av åtgärderna framskrider planenligt. Av åtgärderna behöver 11 ännu uppmärksamhet och 4 väntar på att bli inledda. Detta framgår av den färska årsöversikten 2022 för Landskapsprogrammet och partnerskapsarbetet, vilken sammanställts utifrån den uppföljning som partnerskapsnätverken samlat in.
Egentliga Finlands landskapsprogram utgör en del av Egentliga Finlands landskapsstrategi. Det berättar om hur man uppnår visionerna som hör till strategin i landskapsöversikten, vilken sträcker sig ända fram till år 2040. Landskapsprogrammet görs upp enligt kommunernas fullmäktigeperioder, dvs. med fyra års mellanrum.
Landskapsprogrammet 2022–2025 består av 18 mål och 44 åtgärder. Genomförandet av åtgärderna sker i Egentliga Finland inom cirka 20 partnerskapsnätverk, med ett stort antal aktiva sakkunniga. Då helheten för landskapsstrategin blev godkänd vid landskapsfullmäktiges möte i december 2021, utarbetade nätverken sina planer för ett förverkligande vilka preciserar programmet.
Utvärderingen av hur åtgärderna har framskridit har gjorts i partnerskapsnätverken och ur deras synvinkel. Översikten är inte en uttömmande framställning av vad som i landskapet har vidtagits i anslutning till varje enskild åtgärd. Åtgärderna bedöms både innehållsmässigt och på skalan framskrider / behöver uppmärksamhet / har inte kommit i gång.
Partnerskapsbarometern 2023 – 74 procent av de tillfrågade som svarade anser partnerskapsarbetet vara nyttigt
Av dem som svarade i Partnerskapsbarometern upplevde 74 % att partnerskapsarbetet som genomför landskapsstrategin vara nyttigt. 11 % av de tillfrågade som svarade förhöll sig neutralt till partnerskapsarbetet och 15 % ansåg det vara mer eller mindre onyttigt. Partnerskapsarbetet, som i sin helhet genomför strategin, ansågs alltså vara rätt lönsamt och värt att understödas. 198 svar på enkäten erhölls.
Partnerskapsbarometern är en del av uppföljningen av landskapsstrategi- och landskapsprogramarbetet. Barometern klargör aktörernas bedömning i Egentliga Finland om hur målen för Egentliga Finlands landskapsstrategi uppnåtts. Enkäten skickades ut till Egentliga Finlands förbunds intressentgrupper, men den förmedlades också öppet hos förbundets kommunikationskanaler.
Partnerskapsbarometern har genomförts i Egentliga Finland allt sedan år 2014. Enkäten förnyades helt och hållet för landskapsprogrammets period 2022–2025, varför det inte längre är möjligt att göra en direkt jämförelse med de tidigare resultaten. Den nya partnerskapsbarometern består av frågor som klargör den tillfrågades bakgrund samt av 16 påståenden, vilka härletts ur landskapsstrategin. Med avseende på påståendena bedömer de som svarat hur väl påståendena vid svarstidpunkten utfaller inom det samarbete som hänför sig till landskapets utveckling och hur viktig de anser att påståendets sak var med tanke på en bra framtid för landskapet. Resultaten ger viktig information om bland annat effekterna av partnerskapsarbetet och om hur relevanta de inskrivna målen i landskapsstrategin är.
Enligt besvararnas bedömning uppnåddes bäst målet för mångsidiga och öppna utbildningsmöjligheter
Utfallet av landskapsstrategins mål granskades med hjälp av ett påstående som härletts ur de 16 målen. De tillfrågade som svarade ansåg att målet för mångsidiga och öppna utbildningsmöjligheter uppnåddes bäst. De som svarade ansåg även att de mål som betonade tillverkningen av toppenprodukter och -tjänster, mångsidiga kultur- och idrottstjänster samt en miljövänlig affärsverksamhet har börjat uppnås bra. Däremot upplevdes åtgärderna som ska vidtas inom lantbruksproduktionen och för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd som otillräckliga. Man såg även att det alltjämt fanns mycket att utveckla hos ett balanserat utvecklande av områdena och hos möjligheterna för olika befolkningsgruppers deltagande. Då man frågade om betydelsen av de olika målen med tanke på en bra framtid för landskapet, steg tillverkningen av toppenprodukter och -tjänster för de globala marknaderna fram som det mest betydelsefulla målet för att utveckla Egentliga Finland. Det betraktades även som viktigt att Egentliga Finland är ett internationellt attraktivt landskap med mångsidiga och för alla öppna utbildningsmöjligheter. Som det minst betydelsefulla utvecklingsmålet betraktades en balanserad utveckling av stads- och landsbygdsområdena och medborgarnas deltagande i beslutsfattandet
Tilläggsinformation:
