Landskapsstyrelse idag

Stödet som beviljas biogasanläggningar för återvinning av näringsämnen bör utvidgas genom att göra det teknikneutralt

Jord- och skogsbruksministeriet har begärt ett utlåtande om utkastet till statsrådets förordning om tidsbundet stöd som beviljas biogasanläggningar för återvinning av näringsämnen. Enligt förslaget ska stöd för återvinning av näringsämnen betalas till företag som behandlar naturgödsel från produktionsdjur eller näringshaltig växtbiomassa som härrör från vattenvård i en process för produktion av biogas, där återvunnen gödsel eller andra produkter av högre förädlingsgrad förädlas av rötrester som bildas som en slutprodukt av processen. För stödet för återvinning av näringsämnen anvisas ett anslag på sammanlagt 9 miljoner euro för två år.

Landskapsstyrelsen uttalade bland annat följande om utkastet:

Landskapsstyrelsen understöder i princip förslaget om ett tidsbundet stöd för återvinning av näringsämnen. När gödselfosfor från djurgårdar börjar utnyttjas i högre grad i växtodlingen minskar behovet av mineralgödsel producerat med fossila bränslen samtidigt som självförsörjningen inom jordbruket stärks.

I Egentliga Finland motsvarar den mängd gödselfosfor som uppstår på djurgårdarna nästan behovet av fosfor inom växtodlingen, men ändå fortsätter man att föra in motsvarande mängd icke-organiska gödselmedel till landskapet. Gödseln från djur överförs inte till åkrar med näringsunderskott, utan den samlas i överflöd på skiften nära djurstallarna och hamnar i avrinningsvattnet. Ett hinder för att naturgödsel ska kunna användas i större omfattning är bland annat att transporten och behandlingen av naturgödsel är olönsam.

Eftersom den ekonomiska lönsamheten i produktionen av återvunna gödselmedel är svag på marknaden, som först nu håller på att utvecklas, finns det ett behov av inledande stöd. Den beredning av stödet för återvinning av näringsämnen som den föregående regeringen inledde har dock obefogat bundits endast till processen för produktion av biogas. Egentliga Finlands förbund och flera andra aktörer har under beredningen av stödet fört fram ett behov av att utvidga stödet genom att göra det teknikneutralt. Stödet bör inte betalas endast för processer i samband med vilka det bildas biogas, utan det bör även omfatta andra metoder för att producera återvunna gödselmedel av naturgödsel. I regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering har teknikneutralitet angetts som utgångspunkt för återvinningen av näringsämnen.  

Det är förnuftigt att återvinna näringsämnen med tanke på både försörjningsberedskapen och vattenvården. Europeiska unionen förutsätter att en god status hos vattnen ska uppnås senast 2027. I Finland har endast cirka 13 procent av kustvattnens totala areal god ekologisk status. För att en god status ska kunna uppnås i Finlands havsområden måste fosforbelastningen i havet minskas med 440 ton per år.

Skärgårdshavet utanför Egentliga Finlands kust har de facto sämsta status av alla havsområden längs Finlands kust. Av alla näringsämnen som rinner ut i Skärgårdshavets avrinningsområde uppskattas 87 procent komma från den diffusa belastningen från jordbruket. Målet med Skärgårdshavsprogrammet, som inleddes under den föregående regeringsperioden och som den sittande regeringen bereder vidare, är att Skärgårdshavets avrinningsområde ska strykas från den hot spot-lista som Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö upprätthåller över de värsta belastningskällorna. Att utveckla gödslingen och transporten av naturgödsel samt att främja organisk gödsling med återvunna gödselmedel hör till de effektivaste metoderna för att minska näringsbelastningen i våra vattendrag. Dessutom gäller det att hitta kostnadseffektiva metoder för att utnyttja de näringsämnen som redan finns i havet. Av denna anledning understöder landskapsstyrelsen förslaget att utnyttjande av vattenväxter ska berättiga till stöd för återvinning av näringsämnen. Ett hinder för bland annat storskalig slåtter och utnyttjande av vassruggar i insjöar är dock det tunga administrativa förfarandet, som man bör åtgärda genom att förenkla tillståndsförfarandet enligt vattenlagstiftningen.

Mer information: stf. intressebevakningsdirektör Malla Rannikko-Laine, tel. p.040 721 3429

Effektiva integrationsprocesser viktiga när det gäller både arbetskraftsinvandring och förebyggande av marginalisering samt säkerheten i samhället 

Arbets- och näringsministeriet har begärt ett utlåtande om de ändringar som föreslås i lagen om främjande av integration.  

I regeringsprogrammet anges som mål att den tid som ersättning för främjande av integration betalas till kommuner och välfärdsområden förkortas så att den ersättning som för närvarande betalas i tre år ändras till två år och den ersättning som betalas i fyra år ändras till tre år. Vidare anges det i regeringsprogrammet att åldersgränsen i fråga om stöd för övergången till vuxenlivet ska sänkas så att den är på samma nivå som för eftervården inom barnskyddet, det vill säga från 25 till 23 år. Målet med förslaget är att de som flyttar till Finland ska bära ett större ansvar för sin egen integration och för de praktiska ärenden som behöver uträttas. Detta ska ske främst genom att systemet blir mer förpliktande. Som exempel kan nämnas att ersättningen för kostnader för tolkning sänks.  

Den nya lagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 2025, och ändringarna ska börja tillämpas fullskaligt under 2026–2027. 

Förbundet betonar att de grundläggande målsättningarna med lagförslaget i fråga, såsom att försnabba och effektivisera invandrarnas integration och inträde i arbetslivet, är motiverade. Ett effektivt och flexibelt kundservicesystem ska vara ett centralt mål för reformen. En annan viktig aspekt som måste beaktas i reformen är att en jämlik tillgång till tjänster bevaras.  

Egentliga Finlands förbund konstaterar att sparmålen och incitamentstänkandet när det gäller att främja integrationen och sysselsättningen av invandrare, bland annat genom att öka deras eget initiativtagande, är motiverade och behövliga. Samtidigt gäller det emellertid att notera att inbesparingar inom den egentliga integrationslagstiftningen senare kan återspegla sig som ökade kostnader inom det allmänna servicesystemet och försämra särskilt de mindre kommunernas verksamhetsförutsättningar i integrationsarbetet. Vidare bör områdenas egen beslutanderätt framhävas särskilt i samarbete mellan olika aktörer. 

Det bör också observeras att yrkespersoner som specialiserat sig på invandringsfrågor i och med vårdreformen har överförts från kommunerna till välfärdsområdena. Även detta är en utmaning med tanke på kommunernas verksamhetsförutsättningar. Samtidigt bör också välfärdsområdenas utmanande helhetssituation och finansieringsunderskott beaktas i integrationsarbetet. En annan faktor som påverkar invandringssituationen som helhet är det fortsatta kriget i Ukraina och de ukrainska flyktingarnas situation och behov. 

I enlighet med regeringsprogrammet riktas parallellt med de olika inbesparingarna, från annan verksamhet än den verksamhet som omfattas av integrationslagen, ett tilläggsstöd på 5 miljoner euro till kommunerna i syfte att förbättra invandrarmammornas ställning. Detta kan anses vara mycket motiverat och torde förbättra levnadsvillkoren för invandrarfamiljer. 

Egentliga Finlands förbund fäster samtidigt vikt vid anslagen för utbildning av invandrare och de totala anslagens tillräcklighet och kontinuitet, och poängterar att det är viktigt att ändringarnas och reformernas konsekvenser bedöms som helhet. 

Slutligen konstaterar Egentliga Finlands förbund att effektiva integrationsprocesser är A och O när det gäller både arbetskraftsinvandring och förebyggande av individuell marginalisering, för att inte tala om säkerheten i samhället. 

Mer information: Special planerare Esa Högblom, tel. 040 776 0310 

Landskapsstyrelsen utnämnde en beredningsgrupp för rekryteringen av en ny landskapsdirektör

Landskapsstyrelsen beslutade att tillsätta en beredningsgrupp för rekryteringen av en ny landskapsdirektör.

Till medlemmar i beredningsgruppen utsågs följande:

Ordöfrande Ville Valkonen, SAML

vice ordförande Eeva-Johanna Eloranta, SDP

Pekka Kuusisto, Centern

Lauri Heikkilä, Sannf

Ulla Achrén, SFP

Tomi Nieminen, Vänst

Janina Andersson, Gröna

sekreterare Tarja Nuotio, regionutvecklingsdirektör

Mer information: Petra Määttänen, p. 041 502 5246

Anne-Mari Virolainen lämnar landskapsstyrelsen

Anne-Mari Virolainen har begärt avsked från landskapsstyrelsen. Landskapsfullmäktige väljer ersättare för Virolainen i sitt möte i december.