Landskapsstyrelse 29.8. 2022
Egentliga Finlands förbunds preliminär budget skickas till kommunerna för utlåtanden
Landskapsstyrelsen godkände förbundets preliminära budget för år 2023 och utkastet för den finansiella planen 2023–2025, och bestämde att skicka den till kommunerna för utlåtanden. Budgeten visar underskott.
Tilläggsinformation:
De västliga hamnarna och havsfarlederna måste ges större utrymme i statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen
Arbets- och näringsministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om ett utlåtande om statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen. Avsikten är att redogörelsen ska lämnas till riksdagen i september. Statsrådets redogörelse om försörjningsberedskapen är den första i sitt slag. I redogörelsen fastställs de viktigaste riktlinjerna för utvecklingen av försörjningsberedskapen fram till 2030.
Landskapsstyrelsen avger bland annat följande yttranden i ärendet:
Det strategiska målet med försörjningsberedskapen är att trygga befolkningens, näringslivets och försvarets omedelbara, grundläggande behov. I redogörelsen konstateras att nivån på den nationella beredskapen i princip är god.
Det är viktigt att Finlands särdrag, såsom långa transportavstånd och beroendet av sjötransport, beaktas i försörjningsberedskapsarbetet. Landets västliga hamnar och havsfarleder beaktas inte i tillräcklig utsträckning i redogörelsen. 30 % av utrikeshandelsvärdet passerar västkustens hamnar. Rysslands anfallskrig och därmed sammanhängande sanktioner har påverkat transportflödena. Att transporterna längs Saima kanal upphör innebär att de västliga hamnarna får större betydelse som transportleder för utrikeshandeln.
Det är oundvikligt att förändrade transportflöden genom hamnarna även påverkar vägtrafiken. Vägtrafikens roll som en del av den nationella försörjningsberedskapen är viktig, liksom vägtrafikens kritiska infrastruktur. Med tanke på försörjningsberedskapen är det viktigt att snabbt komma i gång med utvecklingsprojektet för E18 Åbo ringväg (stamväg 40) i Reso centrum, vilket ingår i investeringsprogrammet för statens trafikledsnät. Trafikvolymerna ökar betydligt i och med de nya fartyg som börjar trafikera Nådendals hamn år 2023.
När det gäller energiförsörjning skulle det i beredskapshänseende vara befogat att i större utsträckning beakta decentraliserad energiproduktion och förnybar energi.
Att upprätthålla livsmedelsproduktionens kristålighet är ett av de viktigaste inslagen i försörjningsberedskapen. För att exempelvis förebygga kriser med avseende på gödseltillgång måste vi i Finland satsa på cirkulär ekonomi och användning av organisk gödsel från gårdar. Om användningen av gödselfosfor och -kväve skulle göras mer ändamålsenlig och fördelas jämnare på hela landet, skulle behovet av importerad mineralfosfor minska, samtidigt som jordbruket skulle bli mer självförsörjande.
Det strategiska målet i redogörelsen, dvs. att trygga befolkningens, näringslivets och försvarets omedelbara, grundläggande behov, förutsätter vid sidan av internationell och nationell försörjningsberedskap även fungerande regional och lokal försörjningsberedskap. Det är viktigt att tydligt fastställa roller, ansvarsområden och uppgifter med avseende på de aktörer som ansvarar för beredskap och försörjningsberedskap. Dessutom måste man beakta att näringslivet och företagen svarar för att producera och upprätthålla en stor del av de kritiska funktionerna och tjänsterna såväl nationellt som regionalt.
Tilläggsinformation:
Malla Rannikko-Laine
stf. intressebevakningsdirektör
Proposition med förslag om ändring av idrottslagen – landskapsförbunden ska höras i frågor som berör dem
Undervisnings- och kulturministeriets utkast till proposition med förslag till ändring av idrottslagen påverkar landskapsförbundens uppgifter. Trots detta har inget utlåtande begärts från Egentliga Finlands förbund eller något annat landskapsförbund. Landskapsstyrelsen anser att det är viktigt att landskapsförbunden hörs i frågor som berör dem. Utlåtanden om ändring av idrottslagen ska därför begäras inte bara från Olympiakommittén, Paralympiska kommittén, statens idrottsråd, regionförvaltningsverken och Finlands Akademi, utan även från samtliga landskapsförbund.
Landskapsstyrelsen motsätter sig att uppgiften att tillsätta idrottsrådet överförs från landskapsförbunden till regionförvaltningsverken. Ett regionförvaltningsverk är en statlig tillstånds- och tillsynsmyndighet som sköter uppgifter som den tilldelats inom idrottsväsendet. Myndigheten utgör en förlängning av statsförvaltningen och representerar inte regionens invånare eller kommuner. Ett landskapsförbund är en samkommun som utgörs av sina medlemskommuner och som har valda beslutsfattare. Landskapsstyrelsen anser, för att trygga den regionala demokratin, att landskapsförbunden också i fortsättningen ska tillsätta de regionala idrottsråden. Landskapsstyrelsen har i sitt tidigare utlåtande om det riktgivande dokumentet för byggande av idrottsanläggningar fastslagit att gränsen för delegering av beslutanderätten mellan regionförvaltningsverket och undervisnings- och kulturministeriet måste höjas från nuvarande gräns på 700 000 euro. En höjning av gränsen för delegering motiveras inte bara av höjda byggnadskostnader utan också av behovet av att hålla uppenbart lokala projekt borta från det statliga beslutsfattandet.
Tilläggsinformation: Utvecklingschef Malla Rannikko-Laine, tel. 040 721 3429
Utlåtande om utkastet till förordning om användningen av fosfor i jordbruk och trädgårdsodling samt vid anläggning av grönområden och miljöbyggande
Landskapsstyrelsen beslutar att avge följande utlåtande:
Utkastet till statsrådets förordning om användningen av fosfor är viktigt, eftersom begränsningarna av gödselmängder stryks ur miljöersättningssystemet. Det är positivt att fosforbegränsningarna utvidgas till att omfatta anläggning av grönområden. Finland har en gällande nitratförordning som reglerar kvävegödsling. Däremot finns ingen lagstadgad begränsning när det gäller fosfor. Utsläpp av fosfor och kväve leder till övergödning av vattendrag och hav och därigenom ökad tillväxt av alger och vattenväxter.
Enligt beräkningar utsätts Skärgårdshavet årligen för en fosforbelastning på över 400 ton. Mänsklig verksamhet står för cirka 80 % av detta. Den diffusa belastningen från jordbruket i Skärgårdshavet är Finlands enda återstående så kallade hot spot-område på HELCOMs (Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö) lista över de värsta belastningskällorna.
Den beräknade minskningseffekten på näringsbelastningen ligger enligt Skärgårdshavets hot spot-vägkarta på cirka 100–150 ton årligen. Man bör utan dröjsmål komma i gång med genomförandet och finansieringen av åtgärderna. Väsentlig är samtidigt en fosforreglering som rör all åkerareal och som sätter tillräckligt stränga gränser för användningen av fosfor.
Enligt förslaget till förordning skulle gränser för fosforgödsling kunna leda till att i synnerhet gödsel från svin- och fjäderfägårdar skulle bearbetas i större utsträckning och transporteras längre sträckor. Användning av jordbrukens överskottsgödsel som återvunnen gödsel samt transport av gödsel till områden där det finns ett behov av gödsel, inverkar positivt på Skärgårdshavets ekologiska status. En ny slags användning av näringsämnen ska uppmuntras, inte bara genom fosforbegränsningar utan även genom ett återvinningsstöd som inriktas på Skärgårdshavets avrinningsområde.
Ur utkastet till förordning framgår inte vilken effekt de föreslagna fosforbegränsningarna uppskattas få på den näringsavrinning som når havet. För att man ska lyckas uppnå åtminstone god status i Skärgårdshavet är det nödvändigt att bättre än i nuläget utvärdera och följa upp de kvantitativa målen och bättre rikta in de egentliga åtgärderna.
Under behandlingen kompletterade föredragande underlaget för yttrande med följande: Tillåtlighet av användning av startfosfor i odlingen av specialgrödor bör utredas.
Tilläggsinformation: Utvecklingschef Malla Rannikko-Laine, tel. 040 721 3429
Matkultur och historisk förståelse saknas i färdplanen för den nationella utvecklingen av kulturturismen
Undervisnings- och kulturministeriet har bett om ett utlåtande om förslaget till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen.
Landskapsstyrelsen avger bland annat följande yttranden i ärendet:
Kulturen och de kreativa branscherna har identifierats som centrala delar av turismnäringen. Egentliga Finlands förbund anser att detta är en utmärkt utgångspunkt för färdplanen. Dessutom är hållbar turism en övergripande princip i färdplanen. Det är ett betydelsefullt och motiverat tillvägagångssätt också på strategisk nivå. Även temana digital tillgänglighet och informationsbaserad ledning spelar med rätta en central roll i den nya färdplanen.
Egentliga Finlands förbund vill lyfta fram att kulturturismen redan länge varit en viktig del av det regionala arbetet för att främja generell utveckling av turismen. Förbundet anser även att vissa aspekter lämnats bort i färdplanens kulturdefinition. Sådana aspekter är exempelvis matkultur och historisk förståelse – aspekter som ju utgör själva kärnan i många turistattraktioner och -evenemang. Att inkludera dessa aspekter vore motiverat också med tanke på en kulturellt hållbar utveckling.
Egentliga Finlands förbund betonar att fungerande verktyg och finansieringsresurser är viktiga för att färdplanen ska kunna genomföras. Förbundet konstaterar därtill att man i färdplanens vision och målsättningar tydligt betonar vikten av verksamhetsmodeller. Detta är motiverat i branschens första nationella strategi. Det finns i fortsättningen, i samband med uppdateringar och uppföljningar, orsak att i allt större utsträckning undersöka saken även genom olika turismindikatorer.
Den nya färdplanen identifierar i huvuddrag de centrala nationella aktörerna och nätverken inom kulturturismen. Färdplanen är gjord på ett sammanställande sätt och beaktar i första hand den nationella nivån. Den regionala nivån har därigenom främst behandlats allmänt när det gäller aktörs- och ansvarsfrågor. I detta avseende borde arbetet kompletteras på landskapsnivå i genomförandeskedet. I färdplanen identifieras på ett heltäckande sätt även internationella och i synnerhet europeiska nätverk.
För att säkerställa tillväxt inom kulturturismen behövs, förutom de finansieringssatsningar som nämns i färdplanen, även tilläggsresurser för basnivån (särskilt små kulturaktörer). I detta sammanhang kan man särskilt lyfta fram många museer. Museerna har många uppdrag (att värna om vårt gemensamma kulturarv). Samtidigt ska museer och andra motsvarande inrättningar leva upp till allt större förväntningar när det gäller såväl turism, digitalisering av kulturarvet samt det kulturella välbefinnandet. Finansieringen får inte vara uteslutande projektbaserad, eftersom åtgärder som skapats med sådana medel i slutändan belastar museernas basresurser som redan nu är otillräckliga. Situationen blir ohållbar utan långvarig tilläggsfinansiering. Det samma gäller skötseln av naturobjekt
Egentliga Finlands förbund konstaterar avslutningsvis att vägkartans främsta bidrag ligger i att den för första gången sammanställer det ifrågavarande ekosystemets delar på ett och samma ställe och skapar en enhetlig strategisk ram för utvecklingsverksamheten.
Tilläggsinformation:
John Richardson utnämdes till kulturkommittén
Professor i musikvetenskap John Richardson utnämdes till kulturkommittén i stället för Kimi Kärki.
Utlåtande om tillståndsförfaranden i samband med vissa projekt som gäller det transeuropeiska transportnätet
Kommunikationsministeriet har begärt ett utlåtande om ett utkast till en proposition till riksdagen med förslag till lag om tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden i samband med vissa projekt som gäller det transeuropeiska transportnätet och till lag om ändring av lagen om trafiksystem och landsvägar.
Enligt utkastet till proposition skulle Smart TEN-T-direktivet tillämpas på projekt som gäller stomnätskorridorer i det transeuropeiska transportnätet och vars totala kostnader överstiger 300 miljoner euro, men under de närmaste åren planeras knappt några projekt i den storleksklassen. I Trafikledsverkets investeringsprogram för åren 2023–2030 presenteras tre landsvägsprojekt längs TEN-T-stomnätet. Kostnaderna för vart och ett av dessa projekt ligger dock under 300 miljoner euro. Det största av dessa projekt är E18 (sv 40) Åbo ringväg i Reso centrum (205 miljoner euro). Landskapsstyrelsen framhåller att stora finska banprojekt som lämnats utanför den riksomfattande trafiksystemplanen, Åbo Entimmeståg, Finlandsbanan och Östbanan, omfattas av direktivets tillämpningsområde. Sett till planeringsberedskap är Åbo Entimmeståg mellan Åbo och Helsingfors det enda av dessa projekt som är genomförbart under de närmaste åren.
Egentliga Finlands förbund stöder att den maximala sammanlagda varaktigheten för tillståndsförfaranden och andra administrativa godkännandeförfaranden inom ramen för Smart TEN-T-direktivet och den föreslagna lagen begränsas till högst fyra år. Det pågående banplaneringsskedet för Entimmeståget kommer att slutföras senast vid utgången av år 2023. Därefter går projektet in i ett administrativt skede. Målet är att planerna ska ha vunnit laga kraft i början av år 2025. Planerna är i kraft en begränsad tid. Redan av den orsaken är det viktigt att de administrativa processerna är effektiva. Banplaner gäller i fyra år.
I det avsnitt i utkastet där de nuvarande behandlingstiderna anges hänvisar man till att behandlingstiderna för olika planer varierar. Den ordningsföljd enligt vilken planerna behandlas är inte samma som den ordningsföljd i vilken framställningar om godkännande görs, utan ordningsföljden styrs av hur brådskande respektive projekt är. Planer där projektet redan fått finansiering prioriteras, medan planer som inte kommer att genomföras inom en nära framtid får vänta längre på behandling. Det rådande förfaringssättet och flexibiliteten med avseende på behandlingstider stöder ett fastställande av en maximal total behandlingstid för prioriterade projekt i EU längs TEN-T-stomnätet.
I motiveringarna till förslaget konstateras att genomförandet av TEN-T-stomnätsprojekt påverkats av komplicerade administrativa förfaranden samt oklar reglering, faktorer som leder till extra kostnader och förseningar. Utöver kostnaderna gynnar ett snabbt främjande av banprojekt såväl det europeiska som det nationella trafiknätet i riktning mot ett hållbart samhälle. Hållbarhetsmålet i den riksomfattande trafiksystemplanen förutsätter att man genomför banprojekt som på ett hållbart sätt binder samman olika pendlingsområden. Även av finansieringen från instrumentet Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) riktas största delen in på just hållbara trafikprojekt, dvs. i praktiken järnvägsprojekt längs TENT-T-trafiknätet.
Av de två stomnätskorridorer i det transeuropeiska TEN-T-trafiknätet som löper genom Finland går den ena, stomnätskorridoren mellan Skandinavien och Medelhavet, från Åbo via Helsingfors till ryska gränsen. Till stomnätskorridoren hör anslutningssträckans landsvägs- och järnvägsprojekt, Åbo och Helsingfors-Vanda flygplatser samt Åbo, Nådendal och Helsingfors hamnar. I den reviderade förordningen föreslår Europeiska kommissionen att man till stomnätskorridorerna, som nu går under det nya namnet europeiska transportkorridorer, inte bara ska lägga till befintliga förbindelser utan även bansträckningar för direktbana för stora järnvägsprojekt. Till dessa bansträckningar hör direktbanan Esbo–Salo inom ramen för Entimmeståget, samt linjerätningar längs Finlandsbanan och Östbanan. Det är problematiskt att kommissionen i sitt förslag likställer Finlands stora järnvägsprojekt med varandra och fastställer en gemensam tidsgräns för genomförande senast år 2040. Landskapsstyrelsen påminner om att målåret ligger för långt in i framtiden när det gäller Entimmeståget, eftersom projektet ska genomföras redan år 2030. Tidsplanen ska ännu ses över i rådet och parlamentet, eftersom behandlingen av kommissionens förslag ännu pågår.
Tilläggsinformation:
Malla Rannikko-Laine
stf. intressebevakningsdirektör
Projektfinansiering för sju projekt från programmet Hållbar tillväxt och livskraft
Landskapsstyrelsen beviljade finansiering för sju projekt (listan nedan på finska).
Tukenasi ry:lle hankkeeseen ”Toimijuutta tukemassa – yhteistyötä ja osallisuutta Varsinais-Suomeen” 47 327 euroa.
Varsinais-Suomen Yrittäjille, osatoteuttaja Raision seudun koulutuskuntayhtymä, hankkeeseen ”Osaamisen ensiapua yrittäjille – kumppanuusmallin rakentaminen” 49 490 euroa.
Pöytyän kunnalle hankkeeseen ”Töihin maalle” Alueiden kestävän kasvun ja elinvoiman tukeminen -rahoitusta 54 880 euroa.
Pro Litore ry:lle, osatoteuttaja Baltic Sea Action Group, hankkeeseen ”SAARI (SaaristoRider)” 68 629 euroa.
Turku Science Park Oy:lle, osatoteuttaja Turun ammattikorkeakoulu Oy, hankkeeseen ”Varsinais-Suomesta virtuaalituotannon koulutus- ja kehityskeskus” 68 600 euroa.
Yrityssalo Oy:lle hankkeeseen ”Pitkäaikaistyöttömien vuokratyömallin kehittäminen 2022–2023” 50 450 euroa.
Kemiönsaaren kunnalle myönnetään hankkeeseen ”MAKKO – Matkailun kestävä kehittäminen osallistamalla” 60 659 euroa.
Tilläggsinformation:
