Landskapsstyrelse 25.4.2022
Landskapsstyrelsen hedrade minnet av ordförande Ilkka Kanerva med en tyst minut
Landskapsstyrelsen hedrade minnet av ordförande Ilkka Kanerva med en tyst minut.
Jani Kurvinen, ordförande i mötet, betonade i sitt varma tal, att vid sidan om alla sina viktiga nationella och internationella uppdrag var Kanerva dessutom definitivt landskapets man. Han var över tjugo år ordförande till landskapsstyrelsen i Egentliga Finland.
Trafikens roll i den nationella försörjningstryggheten bör inte åsidosättas – landskapsstyrelsen föreslår nya projekt till trafikledens investeringsprogram
Trafikledsverket har sammanställt andra gången det åttaåriga investeringsprogrammet för statens trafikledsnät. Programmet sammanställs som en del av genomförandet av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12).
Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande utlåtanden i ärendet:
Trafikledsverkets investeringsprogram inverkar i princip positivt på tillgängligheten och näringslivets förbindelser. Tillgänglighetsmålet som anges i Trafik 12-planen påverkas i hög grad av åtgärder för att förbättra hamnarnas förbindelser och åtgärda bristerna i TEN‑T‑stomnätskorridoren. Egentliga Finland och Åbo stadsregion har i logistiskt avseende en viktig ställning som en del av ett växande Södra Finland och som knutpunkt för dess transportvägar över hav och land. Att uppfylla TEN‑T‑kraven med ett stomnät fram till år 2030 är ett viktigt mål.
Investeringsprogrammets ekonomiska ram är 3,4 miljarder euro, vilket är mer omfattande än i föregående program. Cirka 2,7 miljarder euro finns tillgängligt för nya utvecklingsinvesteringar. På grund av besparningarna som regeringen beslutade att genomföra vid sina ramfröhandlingarna, kommer den ekonomiska ramen i utkastet till investeringsprogram inte att förverkligas Landskassptyrelsen anser att Statens satsningar på grund av situationen i Europa och kriget i Ukraina är förståeliga och nödvändiga, men trafikens roll i den nationella försörjningstryggheten bör inte åsidosättas.
Egentliga Finlands förbund föreslår att följande projekt läggs till i Trafikledsverkets investeringsprogram:
Utvecklingsprojekt för järnvägstrafik:
Entimmeståget, direktbanan Esbo–Salo
Entimmeståget, dubbelspåret Salo–Åbo
Utvecklingsprojekt för vägtrafik:
E18 Åbo ringväg, Nådendal–Reso
Rv 8 Letala planskilda rondellanslutning
Rv 9 Lundo–Aura, väg med breda körfält görs fyrfilig
lv 180 Kurkela–Kuusisto (Pargasleden/S:t Karins västra omfartsväg)
Sv 52 Salo östra förbifartsled, andra fasen
Rv 10 omläggning vid Lundo
Sv 43 Nystad -Letala -Eura förbättring av trafiksäkerhet
Utveckling av den lätta trafiken:
Skärgårdens Ringväg, de delar av cykelvägen som fattas
Tilläggsinformation:
Malla Rannikko-Laine
stf. intressebevakningsdirektör
Det behövs förändring av attityderna och tillvägagångssätten för att utveckla det digitala samhället vidare
Kommunikationsministeriets digitaliseringsbyrå har bett Egentliga Finlands förbund om ett utlåtande om utkastet till Finlands digitala kompass. Finlands digitala kompass bygger på EU:s digitala kompass som presenterades 2021 och på det programförslag som utarbetats för den. I förslaget fastställs kraven på nationella färdplaner. Finlands digitala kompass innehåller nationella mål som stöder uppnåendet av målen i EU:s digitala kompass.
Landskapsstyrelsen avger bl.a. följande utlåtanden om utkastet:
Digitalisering är en mycket bred företeelse som utöver IKT-teknik och dataanalys även omfattar samhälleliga och ekonomiska frågor. Därför är det ytterst viktigt att få till stånd en nationell helhetsbild och samordning i utvecklingen av det digitala samhället, och den digitala kompassen har i detta avseende en mycket viktig roll att spela. När man talar om digitalisering betonas ofta olika slags teknik, åtkomst till data samt datateknisk kompetens. Dessa är nödvändiga förutsättningar för att ett samhälle som bygger på digitalisering ska kunna utvecklas, men en ännu viktigare förutsättning för digitalisering är att attityderna och tillvägagångssätten förändras. Utan nya slags sätt att gestalta de samhälleliga processerna kommer de digitala verktyg som den tekniska utvecklingen fört med sig inte att ha någon effekt, utan bara ge partiella lösningar på samhälleliga utmaningar.
Den attitydförändring som digitaliseringen kräver måste ske på ett övergripande sätt i hela samhället, också exempelvis i föreningar, små kommuner och små och medelstora företag. Det kommer inte att lyckas genom strategistyrning uppifrån och ned, utan det behövs samarbete, genuint partnerskap mellan aktörer samt ömsesidigt lärande. I Finlands digitala kompass ska man inte bara satsa på digitaliseringens tematiska innehållshelheter utan även på det regionala genomförandet och resurstilldelning till detta, för att alla aktörer så snabbt som möjligt ska kunna engageras i utvecklingen av det digitala samhället.
Digitala färdigheter och IKT-kompetens ska utvecklas på ett genomgripande sätt i samhället, för att vi ska kunna nå visionen i den digitala kompassen, vilket framgår tydligt ur de beskrivna målen. Även i de mål som rör företagens digitalisering framgår tydligt, utöver små och medelstora företags digitala kompetens och användning av digital teknik, en central förutsättning för digitalisering, nämligen ökad dataförståelse och ökat FUI-samarbete.
Målen för företagens dataförståelse syns dock inte i de föreslagna åtgärderna och deras resultat. Det behövs starkare samarbete på gräsrotsnivån och större satsningar från regionala aktörer inom företagstjänster, för att alla företag ska kunna göras delaktiga i den digitala utvecklingen.
De offentliga tjänster som är viktigast för medborgarna är emellertid de tjänster som produceras av kommunerna, och den offentliga förvaltningens mångfald framträder inte i tillräckligt hög grad i utkastet. Att utveckla digitala offentliga tjänster för en liten landsortskommun är inte alls det samma som att utveckla sådana tjänster för ett ministerium eller för landskapets centralort. Den digitala kompassen ska lägga fram konkreta tillvägagångssätt för att involvera hela den offentliga sektorn i den digitala utvecklingen.
När det gäller interoperabilitet hos offentliga tjänster har de tekniska kraven förts fram på ett bra sätt i den digitala kompassen. Standarder, gemensamma informationsmodeller och anvisningar spelar en central roll när det gäller att ta fram interoperabla tjänster. I det praktiska interoperatibilitetsarbetet är dock samarbete och informationsutbyte mellan dataproducenter ytterst viktigt. Såsom vi har lärt oss från arbetet med en informationsmodell i samband med landskapsplanen, är samarbete och ömsesidigt lärande lika viktiga faktorer som de interoperabla informationsmodellerna i sig.
De indikatorer som presenteras i den digitala kompassen är på många punkter diffusa och matchar inte i alla avseenden de väsentliga mål som eftersträvas. Indikatorerna ska väljas med omsorg, eftersom de i betydande mån styr verkställandet av den digitala kompassen och de prioriteringar som genomförandet kräver. Det är viktigt att indikatorerna i den digitala kompassen gås igenom systematiskt och att det säkerställs att de verkligen mäter målen i fråga.
Vid upprättandet av indikatorer för digitalisering borde man inte bara använda traditionella informationskällor utan även dra nytta av möjligheterna med dataanalys och stordata. På det sättet kan man skapa indikatorer som bättre beskriver företeelsen, och även föra fram möjligheterna med digitalisering när det gäller att utveckla mätningen av verksamhetens avkastning.
I utkastet till den digitala kompassen nämner man i förbigående att även geografisk information behövs i dataekonomin. Detta är utan tvivel sant, och betydelsen av geografisk information i det digitala samhällets utveckling borde ges mer utrymme i kompassen. I praktiken har alla data sin lägesdimension och det är viktigt att beakta detta vid utveckling av fungerande digitala tjänster.
Tilläggsinformation:
Landskapsstyrelsen nominerar Mikko Kouki och Ritva Kovalainen som medlemmar i konstrådet vid centret för konstfrämjande
Undervisnings- och kulturministeriet har bett Egentliga Finlands förbund nominera kandidater till det konstråd som verkar i anslutning till Centret för konstfrämjande. Ministeriet önskar att både en manlig och en kvinnlig kandidat utses.
Landskapsstyrelsen nominerar följande personer som kandidater till Konstrådet:
Kouki Mikko, skådespelare, teaterdirektör
Kovalainen Ritva, fotokonstnär
Landskapsstyrelsen valde representanter till nordiska skärgårdssamarbetets råd
Egentliga Finlands förbund är part i Nordiska skärgårdssamarbetet som delfinansieras av Nordiska ministerrådet. Samarbetet förbinder Stockholms skärgård, Ålands skärgård och Södra Finlands skärgård från Egentliga Finland till Kymmenedalen via Nyland. Avtalsparter i Finland är Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands NTM-central, Nylands förbund, Nylands NTM-central och Kymmenedalens förbund. Från Stockholmsregionen deltar bland andra Stockholms läns landsting och Stockholms länsstyrelse. Åland representeras av Ålands landskapsregering och Ålands skärgårdskommuner.
Rådet är det högsta beslutande organet och sammanträder en gång per år. Egentliga Finland företräds i rådet av representanter för Egentliga Finlands förbund samt av representanter för de kommuner som förbundit sig till de största betalningsandelarna, Pargas, Kimitoön och Nådendal (var och en av dessa aktörer har en representant och en vice representant). Representanterna utses per kommunvalsperiod.
Landskapsstyrelsen valde landskapsdirektör Kari Häkämies till Egentliga Finlands förbunds representant i Nordiska skärgårdssamarbetets råd. Till suppleant valdes regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio. Som representant för Pargas stad utsågs stadsdirketören Patrik Nygrén och som suppleant turismchef Benjamin Donner. Som representant för Kimitoöns kommun väljs näringslivschef Erik Lund och som suppleant projektkoordinator Sven Ivars. Som representant för Nådendal stad väljs fullmäktigeledamot Tommy Björkskog och som suppleant kommunikations- och utvecklingsdirektör Tiina Rinne-Kylänpää.
Tilläggsninformation:
