Siirry sisältöön
Haku

Landskapsstyrelse 20.6.

Ville Valkonen till ordförande för landskapets samarbetsgrupp

Med anledning av bortgången av Ilkka Kanerva, ordförande för landskapets samarbetsgrupp, har landskapsstyrelsen utsett riksdagsledamot Ville Valkonen till ny ordförande för landskapets samarbetsgrupp.

En kommitté för projektfinansiering med sju medlemmar har arbetat under ledning av landskapsstyrelsen. Kommitténs uppgift är att förbereda sådana nationella finansieringsbeslut och beslut som ingår i EU:s finansieringsprogram (ERUF) vilka faller inom förbundets behörighet.

Salla Haavisto utsågs till ersättare för Teija Ek-Marjamäki i kommittén för projektfinansiering och Pekka Kuusisto i utsågs till ersättare för Jani Kurvinen till hennes suppleant.

Pekka Kuusisto utsågs också till ersättare för Jani Kurvinen i samarbetskommittén.

Tilläggsinformation:

Petra Määttänen

förvaltningsdirektör

+358 (0)41 502 5246


Egentliga Finlands förbund understöder godkännandet av generalplanen för dubbelspåret Åbo–Salo i överensstämmelse med det föreslagna alternativet som innehåller en linjerätning i Pikis 

Landskapsstyrelsen har avgett följande utlåtande om generalplanen för dubbelspåret Salo–Turku på sträckan Hajala–Nunna uppgjord i enlighet med banlagen: 

Generalplanen har noggrant utarbetats i växelverkan med regionens kommuner och övriga intressentgrupper. Planen har ett brett kunskapsunderlag och på grund av den parallella SMB-processen har den mångsidiga effekter.  

Generalplanen är förenlig med landskapsplanen och dess mål samt främjar genomförandet av Egentliga Finlands förbunds strategiska mål. En snabb tågförbindelse stärker Egentliga Finlands och Åbo stadsregionens ställning som en del av den hållbara bostads- och arbetsmarknadsregionen i Södra Finland. Generalplanen möjliggör även utvecklingen av regionaltågstrafiken på den gamla banan.  

Egentliga Finlands förbund understöder godkännandet av generalplanen för dubbelspåret Åbo–Salo i överensstämmelse med det föreslagna alternativet B som innehåller en linjerätning i Pikis.  

Tilläggsinformation:

Heikki Saarento

planeringsdirektör

+358 (0)40 7203 056


Omorganisering av den offentliga arbetskrats- och företagsservicen – landskapsstyrelsen önskar en aktiv förberedning som omfattar hela landskapet

Arbets- och näringsministeriet har bett om ett utlåtande om ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som omorganiserar den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen.

Landskapsstyrelsen vid Egentliga Finlands förbund stöder en omorganisering genom vilken ansvaret för att organisera den offentliga arbetskraftsservicen överförs från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna. Reformen stärker kommunernas förmåga att som en enda helhet erbjuda tjänster som främjar stöd för sysselsättning och livskraft. Mot denna bakgrund är det motiverat att överföra skötseln av sysselsättningen till kommunerna, eftersom dessa med avseende på både sysselsättning och näringspolitik verkar nära företagen och arbetskraften.

I Egentliga Finland är det bara Åbo (96 000) och Salo (23 300) som uppfyller miniminivån, dvs. ett arbetskraftsunderlag på 20 000 personer. Man borde sträva efter att bilda funktionellt motiverade sysselsättningsområden med tillräckligt underlag för organiseringsansvar, vilka är utformade med hänsyn till områdenas särdrag (bl.a. tvåspråkighet, andel invandrare), snarare än att sikta på ett exakt minsta arbetskraftsunderlag. Målet ska vara att förbättra tillgången till kompetent arbetskraft samt att beakta den enskilda arbetssökandens perspektiv vid utformningen av tjänsterna.

En stor välfärdsområdesreform bereds samtidigt. Detta väcker oro i fråga om huruvida kommunerna har tillräckliga resurser för att klara av alla stora och snabba förändringar. Under berednings- och övergångsskedena ska kommunernas resurser vid behov tryggas genom separat förändringsfinansiering.

Statens styrning förblir stark även om ansvaret för att ordna arbetskraftsservice överförs på kommunerna. Kommuner med en arbetskraft på färre än 20 000 personer kommer att vara skyldiga att samarbeta. Om kommunerna inte själva kan komma överens om områden som uppfyller kraven, skulle statsrådet ha befogenhet att i sista hand fatta beslut i frågor som gäller sysselsättningsområden. I det avseendet innebär reformen en betydande begränsning av kommunernas autonomi.

För statsandelssystemet planeras en finansieringsmodell som består av kommunernas utvidgade ansvar för finansiering av arbetslöshetsförmåner, samt finansiering av de uppgifter som överförs till kommunerna.Finansieringsmodellen ska i sin helhet byggas upp på ett sådant sätt att den låter kommunerna och sysselsättningsområdena reagera på konjunktursvängningar.

Kommunerna skulle få kompensation för arbetslöshetsförmånerna endast baserat på en tvärsnittssituation. Detta skulle i praktiken innebära att utvecklingen av kommunernas finansieringsansvar i fortsättningen skulle bero på hur arbetslösheten utvecklas, men kompensationen från staten skulle förbli den samma oavsett om antalet sysselsatta ökar eller minskar. Detta ger inga incitament till kommunerna att vara effektiva och främja livskraften.

Egentliga Finlands förbund anser att reformen innebär att yrkesutbildningen i högre grad inlemmas som en del av den övergripande arbetskraftsutbildningen. Den nya modellen möjliggör en arbetskraftsutbildning som bygger på stark regionkännedom, och sammanför i bästa fall regionens utbildningsresurser. När sysselsättningsområdena bildas borde man säkerställa fungerande helheter med tanke på andra stadiets yrkesutbildning.

I samband med reformen är det bra att beakta den roll som Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (JOTPA) spelar, samt behovet av samarbete med kommunerna. Det finns även anledning att beakta projektet för utveckling av samarbetet och anordnarstrukturen i fråga om utbildning på andra stadiet. Ett av projektets mål är att utveckla lämpliga finansieringsgrunder för kontinuerligt lärande. När det gäller yrkesutbildning på andra stadiet betonas idag i hög grad FUI-perspektivet, särskilt i fråga om samarbete. Detta perspektiv borde beaktas i samband med reformen.

Enligt propositionen skulle staten tillhandahålla riksomfattande informationssystemtjänster för arbetskraftsservicen och upprätthålla riksomfattande informationsresurser. Detta är säkert en bra lösning med tanke på en klok resursanvändning och ett enhetligt serviceutbud. Samtidigt är det dock viktigt att säkerställa ett smidigt samarbete med kommunernas informationssystem. Det måste vara möjligt att undvika eventuella flaskhalsar och hinder exempelvis i behandlingen av arbetssökandes personuppgifter.

Landskapsstyrelsen önskar en aktiv beredning som omfattar hela landskapet, för att man ska kunna säkerställa ett optimalt uppnående av reformens grundläggande målsättning att överföra  ansvaret för att organisera den offentliga arbetskraftsservicen från arbets- och näringslivsbyråerna till kommunerna.

Tilläggsinformation:

Tarja Nuotio

regionutvecklingsdirektör

+358 (0)40 5063 715

Janne Virtanen

intressebevakningsdirektör

+358 (0)40 583 6950


Skärgårdskommissionen har utarbetat en dokument för att koppla skärgården till landskapsstrategin

Skärgårdskommissionen vid Egentliga Finlands förbund har utarbetat ett eget dokument, som konkretiserar de åtgärder i landskapsstrategin som är centrala för skärgården. Egentliga Finlands nya landskapsstrategi godkändes av landskapsfullmäktige i december 2021.

Enligt skärgårdskommissionen bör skärgården inte betraktas som en separat region utan den är en naturlig del av åtgärderna i landskapsstrategin. Skärgården har dock vissa särdrag och särskilda behov som man har velat framhäva i kommissionens dokument. Det viktigaste målet är att bevara och öka skärgårdens livskraft. Med tanke på detta mål har några åtgärder i landskapsstrategin lyfts fram tillsammans med bakgrundsinformation om skärgården. Särskild tonvikt har lagts vid frågor som coronapandemin har fört med sig, så till exempel utmaningar i multilokalitet och turismens behov har tagits upp. Uppnående av ett gott tillstånd i Skärgårdshavet och beaktande av skärgårdens naturvärden i alla avseenden är också betonade i detta dokument. Därtill tar dokumentet ställning till andra aktuella processer som rör skärgården, inklusive uppdatering av skärgårdslagen, som har en stor betydelse i utvecklingen av skärgården.

Tilläggsinformation:

Sami Heinonen

skärgårds- och landsbygdsombudsman

+358 (0)400 413 704