Landskapsstyrelse 18.10.2021

Den nuvarande landskapsstyrelse hade sin sista möte i går på vår nya byrå på Slottsgatan.

Landskapsfullmäktige väljer nya landskapsstyrelse i sitt möte 25.10.

Egentliga Finlands lokala järnvägstrafik bör inkluderas i köpeavtalet för persontågtrafik

Tilläggsinformation: Utvecklingschef Malla Rannikko-Laine, tfn 040 7213429

Kommunikationsministeriet har bett utlåtande om det planerade utbudet av upphandlad trafik 2022–2030. I den riksomfattande trafiksystemplanen konstateras att staten skaffar persontågstrafiktjänster från VR-Group Ab som direktupphandling enligt kollektivtrafikförordningen (EG). Genom upphandlingen köps nattågstrafik samt tätortstågtrafiktjänster i Södra Finland. Staten köper också fjärrtågtrafik samt rälsbusstrafik på icke-elektrifierade banavsnitt.

Landskapsstyrelsen avger följande utlåtanden i ärendet:

Avsikten är att i samband med förnyelsen av direktupphandlingsavtalet mellan kommunikationsministeriet och VR utreda möjligheterna att utvidga utbudet av person- och tätortstågtrafik till nya områden. Statens kostnader ska samtidigt ligga kvar på samma nivå som i nuläget, dvs. cirka 32 miljoner euro. Målen står i strid med varandra. Egentliga Finlands förbund stöder en utvidgning av trafiken för att minska trafikens miljökonsekvenser och utöka pendlingsområdena, och anser att det är nödvändigt att avsätta tillräckliga statliga medel för att utvidga den lokala järnvägstrafiken till nya områden.

Det är nödvändigt att ifrågasätta den avgränsning av Södra Finlands närtågstrafik som utgör grund till förhandlingarna mellan VR och kommunikationsministeriet. Idag omfattar trafiken ett område som utgörs av Helsingfors, Tammerfors samt Lahtis–Kouvola och Kotka. Inom samma avgränsning skedde även pilotförsöken för den lokala tågtrafiken som gjordes 2019.

Egentliga Finland har med tanke på regionstrukturen utmärkta förutsättningar att vara ett hållbart boende- och arbetsmarknadsområde, om man utnyttjar kollektivtrafiken, inklusive regional järnvägstrafik. Närtågstrafik kan inledas i tre banriktningar: från Åbo till Salo, Loimaa samt Nystad. Enklast kan närtågstrafiken inledas på banan Åbo–Toijala, samt senare även på Nystadsbanan och stationerna mellan Salo och Åbo.

Det nioåriga avtal som upprättas för åren 2022–2030 ger en tillräckligt långsiktig överblick över de upphandlade trafiktjänsterna. Det avtal som ska ingås är så långt att det i praktiken stoppar öppnandet av persontågstrafiken för konkurrens och därigenom kan komma att urvattna alla nya möjligheter till utveckling av den regionala järnvägstrafiken. Fastän persontrafiken anses ha öppnats för konkurrens den 1 januari 2021, varvid VR:s ensamrätt till fjärrtrafiken upphörde, innebär det avtal som ska ingås att VR:s ensamrätt på ifrågavarande spår låses till årtiondets slut.

Utöver en utökning av närtågstrafiken i Södra Finland måste bristerna i VR:s tidtabell åtgärdas. Den nuvarande tidtabellen saknar ett antal avgångar som är av betydelse särskilt med tanke på pendling och fartygsförbindelserna i Åbo hamn. Turerna mellan Åbo och Tammerfors är få i förhållande till behoven och förbindelserna är asymmetriska; pendlingsmöjligheterna är bättre från Åbo till Tammerfors än från Tammerfors till Åbo.

                      Brister Åbo–Tammerfors:

                      Morgontåg med avgång kl. 7.00, samt morgonförbindelse från inlandet

                      Eftermiddagsförbindelse kl. 17.00 och 18.00

                      Pendlingsförbindelse Loimaa–Helsingfors på morgonen

                      Brister Åbo–Helsingfors:

                      Förbindelser sent på kvällen från Åbo och Helsingfors

                      Förbindelser till fartyg:

                      Tidigareläggande av morgontåg IC904 från Tammerfors

                      Morgontåg IC941 från Helsingfors till Åbo hamn även under veckoslut

Strategin för friluftsliv – landskapsförbundens roll bör identifieras noggrannare i det fortsatta arbetet

Tilläggsinformation: Specialplanerare, Aleksis Klap, tfn 040 7213137

Miljöministeriet har begärt ett utlåtande om strategin för friluftsliv. En nationell strategi för friluftsliv upprättas för första gången i Finland. Strategin sträcker sig fram till 2030. Målet är att göra närnaturen mer tillgänglig, främja folkhälsan, värna om naturens hållbarhet i samband med friluftsliv, säkerställa kraftresurser och samarbete samt göra friluftslivet mångsidigare.

Landskapsstyrelse:

Det finns ett behov av en strategi som främjar och erkänner nyttan av att vistas i naturen. Coronapandemin har ökat både det vardagliga friluftslivet och den inhemska naturturismen, även om branschen redan länge varit på uppgång.

Det uppstår ofta meningsskiljaktigheter om användningen av naturområden, särskilt i fråga om naturområden som i det allmänna medvetandet blivit områden som får användas av alla, men som saknar officiell status och som inte är föremål för officiellt underhåll. Därför borde man utöka vägledningen i fråga om möjligheter och praxis när det gäller användning av naturområden för rekreation. Allemansrätten och god etikett i friluftslivet innebär många möjligheter och rättigheter till friluftsliv, men innebär också att var och en är skyldig att uppföra sig väl och ta hänsyn till andra människor.

Strategins riktlinjer bör utökas med en helhet bestående av olika sätt att öka antalet friluftslivsområden, där man utöver planläggningen överväger olika metoder som bygger på frivillighet, till exempel när det gäller privatägda markområden. I fråga om användningen av privatägda markområden borde eventuella verksamhets- och avtalsmodeller utredas, liksom möjliga lämpliga ersättningsförfaranden. De skulle kunna tillämpas för att säkerställa friluftslivsområdenas långsiktiga hållbarhet och förbättra servicenivån.

I samband med undervisnings- och ungdomsverksamhet är det viktigt att på ett övergripande sätt beakta möjligheterna med miljöfostran för att öka kunskapen och förståelsen för friluftsliv. Valonia, verksamt inom Egentliga Finlands förbund, är en del av rundabordsnätverket för miljöfostran som koordineras av föreningen för miljöfostran FEE Suomi. Det är viktigt att aktivt engagera dessa regionala och nationella aktörer inom miljöfostran i genomförandet av strategin.

I dagsläget är förfarandena för uppföljning av friluftslivet, liksom tillhörande indikatorer, mycket bristfälliga och delvis otydliga eller svåra att tolka. För att en övergripande utveckling av friluftslivet ska vara möjlig borde man göra mätningen mer mångsidig och i högre grad ta fram aktuella data. Allmänt borde förståelsen av friluftslivets välbefinnande- och hälsoeffekter utvecklas, och mätarna på detta område bör göras mer effektiva.

Landskapsförbunden har en god överblick över situationen och utvecklingsbehoven i fråga om rekreation och naturturism i regionen. Egentliga Finlands förbund anser att det är nödvändigt att i hög grad engagera landskapsförbunden i arbetet med att genomföra riktlinjerna i strategin. Förbundens representation i det fortsatta arbetet bör därmed identifieras tydligare i strategin.

Två temanätverksprojekt från Egentliga Finland tilldelas finansiering för främjande av hållbar tillväxt i regionerna

Tilläggsinformation:  Näringslivschef Petteri Partanen, tfn 040 7760 630

Arbets- och näringsministeriet har ordnat en öppen ansökningsomgång för förslag till temanätverk inom regional utveckling och utvecklingszoner under våren 2021. Totalt 37 ansökningar inkom och bland dem valdes 19 för finansiering. För utvecklingszoner utdelas totalt 1,3 miljoner euro och för temanätverk 5,6 miljoner euro, varav 840 000 euro går till regionstädernas nätverkssamarbete.

Ministeriets bedömningsgrupp har utvärderat ansökningarna på grundval av målen och ansökningskriterierna för ansökan och valt ut de nätverk eller utvecklingszoner för åren 2021–2023 som enligt dess uppfattning bäst motsvarar målen och kriterierna.

Statsrådet har fördelat finansieringen till landskapsförbunden beroende på var de godkända projektens huvudsakliga genomförande aktörer (eller deras huvudsakliga verksamhetsställen) är belägna. Till Egentliga Finlands förbund riktades finansiering på totalt 626 000 euro för två temanätverksprojekt inklusive administrationskostnader.

• Åbo Akademi beviljas 198 000 för projektet ”Habitability – livskraftig och hållbar bosättning i skärgårds- och insjöområden”.

• Pemar stad beviljas 400 000 euro för projektet ”Seutukaupunkien alueella tunnistettujen kiertotalousklusterien rakentaminen ja kiihdyttäminen” (Byggande och påskyndande av kluster för cirkulär ekonomi som identifierats i regionstäderna).