Landskapsfullmäktige
Landskapsfullmäktige godkände budgeten för år 2023 och ekonomi- och verksamhetsplanen för år 2023–2025
Landskapsfullmäktige har fastställt att resultatet för räkenskapsåret 2021 är ett underskott på 10 000 euro och det beräknade underskottet för år 2022 är 119 000 euro, som planeras att täckas från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna.
Uppskattat enligt de nuvarande verksamhetsintäkterna är prognosen för året 2023 ett underskott (på ungefär 286 000 euro). Underskottet beror bland annat på investeringar som anknyter till bytet av lokaler och avskrivningar som har gjorts enligt planen samt donationsprofessuren vid Åbo universitet. Beträffande personalkostnader medför det nya kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet höjningar för de kommande budget- och ekonomiplaneåren.
Förbundets verksamhetsintäkter består huvudsakligen av kommunernas betalningsandelar. Förhöjningar föreslås inte för det kommande året. Kommunerna har haft en möjlighet att lämna in en framställning om att hur samkommunens verksamhet kunde utvecklas. Tio medlemskommuner lämnade in en framställning inom den angivna tidsfristen.
Ytterligare information: Förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tel. 041 502 5246
Sysselsättningstjänsterna är inte Egentliga Finlands förbunds ansvar, men vid behov stödjer förbundet beredningen på uppdrag av kommunerna
Egentliga Finlands förbund svarar bland annat på följande sätt på Sannfinländarnas fullmäktigegrupps motion ”Landskapets möjligheter att främja sysselsättning” som presenterades på landskapsfullmäktige i juni:
På våren 2022 gjorde Egentliga Finlands förbund på uppdrag av kommunledarmötet en utredning om utgångspunkter för reformen av AN-tjänster i landskapet. Enligt utredningen är pendlingstrafiken i landskapet kraftigt riktad till Åbo. Till huvudorten pendlas det utöver från Åboregionens kommuner även från Nystadsregionen, Pargas och från södra delar av Loimaaregionen. Arbetskraftsbasen ska vara minst 20 000 personer och i Egentliga Finland är det bara Åbo (96 000) och Salo (23 300) som uppfyller detta krav.
Landskapsstyrelsen har stött reformen i sitt utlåtande den 20 juni 2022. Landskapsstyrelsen anser att i utformningen av sysselsättningsområden borde man i stället för minimiantalet för arbetskraftsbasen ta hänsyn till funktionalitet, tillräckliga resurser för organiseringsansvar och regionernas särdrag (bl.a. tvåspråkighet, antalet invandrare). Målet ska vara att förbättra tillgång till kunnig arbetskraft och beakta den enskilda arbetssökandens synvinkel när tjänsterna byggs upp.
I Egentliga Finland har kommunerna till stor del börjat kartlägga samarbetsmöjligheter inom sysselsättningstjänster. Kommunbaserad organisering av sysselsättningstjänster har testats i kommunförsök i Åbo och Salo. Enligt landskapsförbundets utredning fokuserar kartläggningen inledningsvis på traditionella kanaler för samarbete, bland annat på regional basis. Även en landskapsomfattande modell har ansetts vara möjlig.
Beredningar som Åbo stad och andra kommuner i Egentliga Finland har gjort kompletterar varandra. Sysselsättningstjänsterna är inte en del av Egentliga Finlands förbunds uppgifter i den nuvarande eller den framlagda tjänstemodellen. Vid behov stödjer landskapsförbundet beredningen på uppdrag av kommunerna. Förbundet kan också stödja olika utvecklings-, test- och pilotprojekt som anknyter till sysselsättning och livskraft bland annat genom de tillgängliga finansieringsinstrumenten.
Landskapsfullmäktige konstaterade att ärendet är slutbehandlat.
Ytterligare information: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056