Hälsningar från landskapsstyrelsen 24.2.

Den riksomfattande trafiksystemplanen kräver starkare förbindelser västerut

Egentliga Finlands förbund har gett sitt utlåtande till kommunikationsministeriet om utkastet till den riksomfattande trafiksystemplanen för 2026–2037. Förbundet betonar att målen i planen har utvecklats i rätt riktning, men dess trovärdighet försvagas av bristen på investeringar. Den långsiktiga trafikpolitiken måste vara kopplad till en plan på investeringar i farledsnätet och finansieringen av dessa.

Förbindelserna västerut är centrala med tanke på Finlands ekonomi och säkerhet

Rysslands anfallskrig och den stängda östgränsen har gjort att förbindelserna västerut har fått allt större betydelse för Finlands utrikeshandel och försörjningsberedskap samt för transporterna.  Sjötransporternas andel av transporterna inom Finlands utrikeshandel har stigit till hela 96 procent. Hamnarna i sydvästra Finland har en kritisk roll, och denna roll stärks ytterligare vid eventuella störningssituationer i Finska viken. Investeringar i Åbo ringväg E18 och i projekt ämnade att undanröja flaskhalsarna på riksvägarna 8, 9 och 10 krävs för att hamnarnas kapacitet ska kunna utökas.

Västbanan utgör en central del av Finlands trafiksystem och, via hamnarna, en förbindelse mellan södra Finland och Västeuropa. Det bör också säkerställas att en fast förbindelse mellan Åbo och Stockholm finns med på listan av internationella förbindelser som ska utredas, vid sidan av utvecklingen av de nuvarande fartygsförbindelserna.

Finansieringen av trafiknätet är otillräcklig

Fokus i finansieringen av den riksomfattande trafiksystemplanen ligger på att få hejd på det eftersatta underhållet, vilket är viktigt, men samtidigt är finansieringen av utvecklingsinvesteringar alltför knapp. Prioriteringen av att undanröja flaskhalsarna i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) understöds, och exempelvis Reso–Nådendal-projektet på Åbo ringväg E18 bör påskyndas. Dessutom behöver Finland aktivt påverka EU:s kommande budgetram och en fortsättning av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Åbo flygplats strategiska betydelse bör beaktas

Åbo flygplats är en av två flygplatser i Finland som ingår i TEN-T:s stomnät och en betydande trafikknutpunkt. Den fungerar som bas för Gränsbevakningsväsendets bevakningsflygdivisions övervakningsflygningar och för sjöräddningen samt som reservflygplats för flera flygbolag. Det är viktigt att prioritera utvecklingen av flygplatsen och främjandet av eldrivna flygningar med tanke på turismen, näringslivet och den hållbara trafiken.

Centrala utvecklingsobjekt i trafiksystemet i Egentliga Finland:

• Spårtrafiken: Västbanan, ombyggnaden av banavsnittet Åbo–Nystad, ombyggnaden och elektrifieringen av banavsnittet Nådendal–Reso samt inledande av tätortstågtrafik.
• Vägtrafiken: Åbo ringväg E18 (Nådendal–Reso), Rv 8 Letala planskilda rondellanslutning, Rv 9 Lundo station–Aura, andra fasen av omfartsvägen öster om Salo samt utvecklingen av gång- och cykellederna bl.a. längs Skärgårdens ringväg.

Egentliga Finlands förbund betonar att staten måste ansvara för finansieringen av trafikledsnätet och säkerställa att nationellt och regionalt viktiga trafikinvesteringar genomförs.

Mer information: tjf. intressebevakningsdirektör Malla Rannikko-Laine, tfn 040-721 3429

Landskapsstyrelsen godkände den uppdaterade trafiksystemplanen för Egentliga Finland

Trafiksystemplanen för Egentliga Finland uppdaterades i samarbete mellan kommunerna och andra aktörer som en del av det lagstadgade trafiksystemarbetet under ledning av landskapsförbundet. Trafiksystemplanen fastställer de centrala behoven för utvecklingen av trafiken, vars genomförande främjas genom samarbete mellan staten, kommunerna och intressentgrupper.

I uppdateringsarbetet reviderades målen och utvecklingsteman från den tidigare planen, som färdigställdes 2020, utifrån förändringar i verksamhetsmiljön, och åtgärdsprogrammet fördes upp till dagsläget. Målet är ett fungerande och konkurrenskraftigt, säkert och hälsosamt samt hållbart och lågutsläppande trafiksystem. De förändrade transportflödena till följd av Rysslands anfallskrig samt säkerhets- och försörjningstrygghetsfrågor har beaktats i den uppdaterade planen genom att betona ännu starkare förbindelser från Egentliga Finland till Sverige och Europa.

Bland Egentliga Finlands prioriterade projekt för de kommande åren finns bland annat Västra banan Åbo–Helsingfors med delprojekt, fyrfiliga utbyggnaden av ringvägen E18 kring Åbo mellan Reso och Nådendal samt elektrifiering, grundförbättring och hållplatser för Nådendalbanan. Bland vägprojekten har förbättringen av riksväg 8 vid Letala, fyrfiliga utbyggnaden av riksväg 9 mellan Lundo och Aura samt omkörningsfiler mellan Aura och Loimaa, liksom den andra etappen av omfartsvägen vid Salo (väg 52), lyfts fram som prioriterade. Till de prioriterade projekten hör även grundförbättring av Nystadsbanan, minskning av plankorsningar och nya hållplatser, hållplatser och minskning av plankorsningar på Toijala-banan samt uppstart av tätortstågstrafik på olika järnvägssträckor.

Landskapsstyrelsen förutsätter också att lösningar för riksväg 10 mellan Åbo (Ravattula) och Lundo främjas så snabbt som möjligt.

Mer information: Specialplanerare Salla Murmann, tfn 050 462 3049

Egentliga Finlands förbund går med i landskapens gemensamma yttrande om ändringarna i upphandlingslagen

Egentliga Finlands förbund lämnar tillsammans med de övriga landskapsförbunden ett gemensamt yttrande, där man efterlyser ändringar i utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling och koncession samt lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster. Propositionen leder till att organiseringen av kommunernas och välfärdsområdenas tjänster försvåras och att samarbetet mellan kommunerna försvagas.

Regeringen föreslår att ägarkommunerna till kommunala anknytande enheter i fortsättningen ska ha en ägarandel på minst 10 procent. Detta innebär att många kommunägda bolag, såsom producenter av avfallshantering, måltidstjänster och IKT-tjänster, måste avvecklas och byggas upp på nytt.

Kommunförbundet och de landskapsförbund som ingår i det gemensamma yttrandet kräver följande:

• Kravet på en ägarandel på 10 procent bör frångås. Alternativt bör det föreskrivas om en möjlighet att avvika från kravet.
• Skillnaderna mellan olika regioner och sektorer måste beaktas.
• Övergångsperioderna behöver vara betydligt längre.

De ekonomiska konsekvenserna av lagändringen har inte bedömts tillräckligt ingående, och propositionen riskerar leda till högre kostnader för den offentliga sektorn och försvaga försörjningsberedskapen. Anknytande enheter behövs särskilt i små och medelstora kommuner, där marknadsmässiga tjänster inte alltid finns att få.

Egentliga Finlands förbund anser i linje med det gemensamma yttrandet att det är viktigt att lagförslaget ändras innan det överlämnas till riksdagen.

Mer information: Förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246