Hälsningar från landskapsstyrelse 23.9.

För att målen i den kulturpolitiska redogörelsen ska kunna nås måste attitydklimatet förändras

– det kräver långsiktigt tänkande och framsyn inom både finansieringssystemet och lagstiftningen

Undervisnings- och kulturministeriet har bett Egentliga Finlands förbund yttra sig om utkastet till statsrådets kulturpolitiska redogörelse. Statsrådet överlämnar redogörelsen till riksdagen under höstsessionen. Den kulturpolitiska redogörelsen är en långsiktig strategi och handlingsplan som tas fram i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Redogörelsen fokuserar dels på hur grunden för kulturen ska förvaras, förnyas och hållas livskraftig, dels på de kulturella och kreativa sektorernas verksamhetsförutsättningar när det gäller att öka deras samhälleliga effekt.

Landskapsstyrelsen har bland annat följande kommentarer om utkastet:

Den kulturpolitiska redogörelsen samt dess vision, mål och åtgärder behövs för den långsiktiga strategiska planeringen och utvecklingen av konsten, kulturen och de kreativa sektorerna. Egentliga Finlands förbund understöder den vision och de mål som presenteras i redogörelsen. Det väsentliga i framtiden är huruvida aktörerna på alla nivåer förbinder sig till att genomföra och främja redogörelsen.

Redogörelsen innehåller många önskemål om och målsättningar för branschen. Dessa behövs, men i nuläget ter de sig mycket svåra att uppfylla. För att de mål som anges i den kulturpolitiska redogörelsen ska kunna uppnås måste också attitydklimatet förändras. Dessutom behöver det identifieras och erkännas att konsten, kulturen och de kreativa sektorerna också är ett arbete och en näring som bidrar till bruttonationalprodukten. I Egentliga Finland finns vårt lands näst största koncentration av yrkespersoner inom konst och kultur. För att man ska kunna ta vara på den potential som ligger i detta kunnande och möjliggöra en tillväxt gäller det att så fort som möjligt lösa de frågor kring utkomstskydd och social trygghet som nu är aktuella för aktörerna inom denna sektor.

Det är av yttersta vikt att såväl finansieringen som lagstiftningen bereds på lång sikt och med framsyn. Arbetet med att förnya finansieringsbasen för kulturen ska gå ut på att se över finansieringsprinciperna och på ett kraftigare sätt möjliggöra bl.a. företagsbaserad finansiering genom olika metoder. Bland de åtgärdsförslag i redogörelsen som i högsta grad är värda att understöda och som Egentliga Finland anser vara nödvändiga kan nämnas att identifiera de möjligheter som finns inom de kreativa sektorerna, stödja små och nya företag inom de kreativa sektorerna, göra det möjligt för de kreativa sektorerna att utnyttja den statliga FUI-finansieringen samt stödja kulturexporten. Åtgärdsförslagen står också i samklang med den gemensamma visionen för landskapen i Södra Finland att skapa en FUI-finansieringsmodell som innefattar finansiering inom både den offentliga och den privata sektorn.

Det är viktigt att vars och ens rätt att ta del av konst och kultur tryggas under hela livscykeln. Alla ska ha realistiska möjligheter att delta oberoende av sin hemkommun. Differentieringen av kommunerna utgör ett hot mot denna rätt; ett hot som delvis redan nu realiseras i vårt landskap. För att kommunerna ska kunna tillhandahålla kulturtjänster och garantera tillgången till kulturell basservice behöver de även i fortsättningen få stöd i detta arbete. Den offentliga finansieringen bör vara långsiktig, den beviljade finansieringsperioden bör vara längre än ett kalenderår och finansieringsformerna bör vara av varaktig natur.

Konstens och kulturens effekter på människors välbefinnande är obestridliga, och kulturen utgör en del av kommunernas och välfärdsområdenas arbete med att främja hälsa och välfärd. Det är viktigt att kunnandet om kulturens effekter på människors välbefinnande stärks ytterligare och att kulturell välfärd etableras som en del av välfärdsområdenas verksamhet och klienthandledning. Under de kommande åren bör särskild uppmärksamhet ägnas åt barns och ungas välbefinnande, förhållande till konst, delaktighet och utveckling av läskunnigheten.

Ytterligare information: Specialplanerare Katri Koivisto, tfn 040 025 1771

Genom projektet Kulttuuripankki strävar man efter att öka sysselsättningen bland konst- och kulturaktörer samt tillgången till kultur

– Egentliga Finland representeras av landskapsförbundet och Åbo stad

Åbo stad och Egentliga Finlands förbund har förbundit sig att för sin del genomföra ett riksomfattande projekt som går ut på att främja sysselsättningen bland konst- och kulturaktörer med hjälp av webbtjänsten Kulttuuripankki. Syftet med projektet är att förbättra sysselsättningen, synligheten och nätverkandet bland konst- och kulturaktörer samt att främja tillgången till och en mångsidig användning av kultur med hjälp av webbtjänsten Kulttuuripankki. Samtidigt strävar man efter att utvidga webbtjänsten Kulttuuripankki och göra den riksomfattande. Egentliga Finlands förbund och Åbo stad representerar hela landskapet Egentliga Finland i projektet.

Målet är att webbtjänsten ska stanna i bruk i regionerna även efter att projektet har slutförts.

Projektet genomförs under perioden 1.8.2024–30.6.2025. Den huvudsakliga genomföraren av projektet är Tammerfors stad, som har fått ett projektunderstöd på 300 000 euro från Undervisnings- och kulturministeriet (Strukturstöd för förnyelse av kulturbranschen och kreativa branscher).  

Ytterligare information: Specialplanerare Katri Koivisto, tfn 040 025 1771

Uppdateringen av Egentliga Finlands landskapsstrategi inleds

Arbetet med att uppdatera Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ inleds. Målet är att ta fram en landskapsstrategi vars mål aktörerna i landskapet tillsammans inte bara kan men också vill förbinda sig till. På så sätt bygger vi upp ett allt starkare Egentliga Finland när det gäller hållbara partnerskap. Landskapsstrategin är ett dokument för utveckling av landskapet som innefattar en landskapsöversikt, ett landskapsprogram och en strategi för smart specialisering. Landskapsöversikten redogör för den utveckling som eftersträvas i landskapet och som beskrivs genom en vision för regionstrukturen och trafiksystemet.

Det uppdateringsarbete som nu inleds är framför allt inriktat på att utarbeta ett nytt landskapsprogram för 2026–2029 och se över strategin för smart specialisering för 2021–2027. Arbetet inleds under hösten 2024 med målet att sammanställa en lägesbild. Ett utkast till strategi sänds på remiss i början av hösten 2025, och utifrån de kommentarer som inkommer finslipas Egentliga Finlands uppdaterade landskapsstrategi 2040+ för att sedan överlämnas till landskapsfullmäktige för behandling i december 2025.

Ett stort antal sakkunniga från Egentliga Finland bjuds in att delta i beredningsprocessen. De kommer från kommuner, högskolor och statliga ämbetsverk samt från de sammanslutningar, organisationer och företag som deltar i utvecklingen av regionen. Egentliga Finlands förbund informerar aktivt om beredningen på sin webbplats och via sina andra kommunikationskanaler. För beredningen och samordningen av den ansvarar Egentliga Finlands förbund, och i synnerhet förbundets interna partnerskapsteam.

Ytterligare information: Utvecklingschef Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761 (på finska)