Hälsningar från landskapsstyrelse
Lagutkast om främjande av havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen – landskapsstyrelsen vill att ett krav på växelverkan ska inkluderas i lagtexten
Arbets- och näringsministeriet har av Egentliga Finlands förbund begärt ett utlåtande om ett utkast till regeringens proposition med förslag till lag om havsbaserad vindkraft och till vissa lagar som har samband med den.
Egentliga Finlands förbund konstaterar bland annat följande om utkastet:
Utgångspunkten för lagen och målet att förtydliga spelreglerna, utvecklingsförutsättningarna och tillståndsförfarandena i fråga om havsbaserad vindkraft i Finlands ekonomiska zon är goda. Gemensamma ramar behövs, eftersom debatten om havsbaserad vindkraft har blivit allt intensivare under de senaste åren och ämnet är förknippat med mycket spekulation och stora förväntningar.
Den andra omgången av uppdateringen av havsplanen inleddes i början av 2024 utifrån landskapsstyrelsernas beslut i alla landskapsförbund längs kusten. Det främsta målet med uppdateringen är att specificera särskilt de områden som lämpar sig för havsbaserad vindkraft så att de motsvarar de behov som framkommit bland annat i lagstiftningen om den ekonomiska zonen och i den offentliga debatten. Under 2023 inleddes i syfte att uppdatera havsplanen med finansiering av miljöministeriet flera utredningar om havsbaserad vindkraft, och dessa involverade olika intressentgrupper och förvaltningsområden. Målet är att uppdateringen av havsplanen ska vara klar före utgången av 2026.
Egentliga Finlands förbund understöder förslaget att bibehålla havsplanens nuvarande rättsliga status som ett styrande, men inte bindande, dokument som preciseras allteftersom planeringen framskrider. Samtidigt är det dock viktigt att de omfattande resurser som använts för havsplaneringen identifieras och att det samarbete med intressentgrupper som utförts i processen, den gemensamma synen på hållbar användning av havsområdet och den nya information om havsområdet som helhet som tagits fram utnyttjas på så bred front som möjligt.
I propositionsutkastet konstateras det att avgränsningarna av energiproduktionsområdena i havsplanen inte kan anses ge fullständig information om en havsbottens lämplighet för byggande av havsbaserad vindkraft. Vidare konstateras det att så exakta uppgifter som krävs för att kunna identifiera områden för havsbaserad vindkraft inte finns att få om den ekonomiska zonen i lika stor utsträckning som det finns att få om territorialvattnen. I den gällande havsplanen har man identifierat många olika ekonomiska faktorer i anslutning till byggande av havsbaserad vindkraft och även områden som i princip lämpar sig bäst för havsbaserad energiproduktion med tanke på och sammanjämkning av havsnaturen och havsmiljön samt användningen av havet för annan verksamhet. Havsplanen och den modell för områden för havsbaserad vindkraft som utnyttjas i planen uppdateras för närvarande, men i det rådande energimarknadsläget är det mycket svårt att bedöma den ekonomiska lämpligheten och lönsamheten av havsbaserad vindkraft. Av denna anledning kommer man i uppdateringen av havsplanen att fokusera på att identifiera områden för havsbaserad vindkraft på så sätt att de negativa konsekvenserna för annan marin verksamhet och för havsnaturen och havsmiljön blir så små som möjligt.
Som det konstateras i propositionsutkastet kommer de projekt för havbaserad vindkraft som planerats för den ekonomiska zonen sannolikt att genomföras tidigast i mitten av 2030-talet. Därför behöver det säkerställas att havsplanen uppdateras och kunskapsunderlaget upprätthålls samt att landskapsförbunden under de kommande åren har de resurser som krävs för detta arbete.
Enligt propositionsutkastet ska statsrådet välja de områden som ska konkurrensutsättas med beaktande av samhällets övergripande intressen, såsom olika former av användning av havet och möjligheter att överföra producerad energi. Havsbaserade vindkraftsparker är enorma elproduktionsenheter av samma storleksklass som kärnkraftverk, och det kräver betydande tilläggsinvesteringar att koppla dessa till stamnätet. Projektutvecklarna ansvarar för genomförandet och kostnaderna för den anslutningsledning som ska byggas i anslutningspunkten till stamnätet och betalar en anslutningsavgift till Fingrid. I och med att stamnätet förstärks kommer stamnätet och projektens anslutningsledningar att kräva ett större markområde på fastlandet för elöverföringen.
Kabeldragningarna i områdena för havsbaserad vindkraft kommer att få betydande konsekvenser för havsområdets miljö och för annan verksamhet även i de territorialvatten och markområden som hör till kommunernas och landskapsförbundens lagstadgade planläggning. Det är därför viktigt att ett krav på växelverkan vid beredningen av beslut tas in i lagtexten. De landskapsförbund längs kusten som ansvarar för havsplaneringen bör inkluderas som parter i motiveringstexten.
I fråga om utnyttjandetillstånd konstateras det i motiveringen till propositionsutkastet att utnyttjandetillståndet ger ensamrätt endast till användningen av området för havsbaserad vindkraft, och att det således inte hindrar att området används för annan verksamhet. Utnyttjandetillståndet ska inte omfatta någon byggnadsrätt, eftersom bygglovsfrågor ska avgöras genom andra tillståndsförfaranden, såsom vattentillståndsprocesser. Ett utnyttjandetillstånd är således ingen garanti för att ett projekt kan genomföras. Dessutom kan en miljökonsekvensbedömning utarbetas först efter att utnyttjandetillstånd har beviljats. Utnyttjandetillståndet berättigar inte heller till kabel- eller rördragning.
Beskrivningen av hur klimatet påverkas av havsbaserad vindkraft bör kompletteras så att det konstateras att havsbaserad vindkraft, liksom alla energiproduktionsformer, också påverkar klimatet under anläggningarnas hela livscykel. De livscykellånga klimatkonsekvenserna bör kalkyleras noggrant senast i samband med miljökonsekvensbedömningen i fråga om samtliga byggnadsdelars livscykel, inklusive konsekvenserna av den förändrade markanvändningen.
Mer information:
Timo Juvonen
specialplanerare, miljö och havsplanering
Två Ukipolis-projekt får finansiering för hållbar tillväxt och livskraft i regionerna vid plötslig strukturförändring
Ukipolis Oy beviljas 353 916 euro för projektet ”Vakka-Vire ennakoiva yritysneuvonta Vakka-Suomeen” samt 169 086 euro för projektet ”Vakka-Suomen Yritys- ja Talent-hautomot”.