Hälsningar från landskapsfullmäktige 9.12.2024
I landskapsfullmäktige hördes idag ett aktuellt översiktstal av landskapsdirektör Jyri Arponen, där han betonade Egentliga Finlands geopolitiskt och ekonomiskt strategiska position i Finland. Vid mötet presenterades också den färska rapporten ”Landskapets läge”, som denna gång särskilt granskar landskapets forsknings- och utvecklingsverksamhet. Landskapsfullmäktige godkände även budgeten för år 2025 samt ekonomiplanen och verksamhetsplanen för åren 2025–2027. Vid mötet lämnades också in en motion; Svenska folkpartiet föreslog att resurserna för landskapsförbundets kommunikation bör ökas.
Landskapsdirektören: Ett framgångsrikt Egentliga Finland binder Finland till väst
Landskapsdirektören Jyri Arponen betonade Egentliga Finlands strategiska ekonomiska och geopolitiska betydelse i sin lägesöversikt till landskapsfullmäktige.
– Egentliga Finland spelar en viktig roll för att säkerställa Finlands hållbara tillväxt, konkurrenskraft, välfärd och säkerhet. Vårt mål är att skapa ett innovationslandskap som attraherar investeringar och kompetens, främjar hållbar tillväxt samt satsar på infrastruktur och kunskap, konstaterade Arponen.
Landskapet har en mångsidig näringsstruktur, är internationellt präglat och teknologiskt avancerat. Egentliga Finland fungerar som Finlands bro mot väst och är den kortaste förbindelsen till Stockholm, Köpenhamn och Hamburg. Västra banan är en central del av förbindelsen mellan Helsingfors och Stockholm, och dess utveckling stöder både ekonomin och säkerheten. De västliga förbindelsernas betydelse framhävs ytterligare i det rådande geopolitiska läget. Även motorvägen E18 och hamnarna i Åbo och Nådendal spelar en viktig roll för både ekonomin och säkerheten.
Västbanan är en kritisk del av förbindelsen mellan Helsingfors och Stockholm samt vidare till Västeuropa. Denna för Finland viktiga förbindelse bör stärkas, inte bara av ekonomiska skäl utan också på grund av dess säkerhets- och försvarspolitiska betydelse. Västra banan är en tillväxtinvestering som möjliggör ett enhetligt arbets- och pendlingsområde för 1,7 miljoner människor i södra Finland. Det ligger i hela landets intresse att förbättra tillgängligheten till växande områden, där investeringar kan generera mest välfärd och konkurrenskraft för hela Finland. En ny järnvägslinje är framför allt en tillväxtinvestering som gör området kring banan mer attraktivt för boende, företagande och investeringar.
Egentliga Finland har också utmärkta förutsättningar att vara en föregångare inom den gröna omställningen i Finland. Flera projekt inom den gröna omställningen är på gång. Till exempel passerar samtliga preliminära och planerade ruttalternativ för det nationella vätgasnätet (Gasgrid) genom sydvästra Finland, och en anläggning för produktion av grön vätgas och ammoniak planeras i Nådendal.
Att rädda Skärgårdshavet är också ett av landskapets främsta mål. Arponen betonade behovet av effektiva och skalbara åtgärder, såsom reformer av EU:s jordbrukspolitik och stöd för näringscirkulation.
Närmare information: Landskapsdirektör Jyri Arponen, tfn 040 766 2906
Översikten Landskapets tillstånd
Företagen satsar mindre på forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingsutgifterna har under de senaste åren ökat långsamt i Egentliga Finland. Under 2023 ökade F&U-utgifterna endast 0,7 procent, vilket var det fjärde svagaste resultatet i landet. Särskilt företagen uppvisade en svag utveckling i fråga om forsknings- och utvecklingsutgifter.
Företagen ligger också klart efter i F&U-satsningarna jämfört med andra landskap. Förra året uppgick företagens F&U-utgifter i Egentliga Finland endast till 300 miljoner euro, medan de i Birkaland uppgick till närmare 800 miljoner euro. Vidare minskade företagens F&U-satsningar i Egentliga Finland ifjol med 6 procent, samtidigt som ökningen i Birkaland var mer än 10 procent.
De mest betydande branscherna när det gäller F&U-verksamhet i Egentliga Finland är läkemedelsindustrin och den kemiska industrin, tillverkning av maskiner och anläggningar samt planerings- och forskningstjänster. Bland dessa ökade F&U-utgifterna inom de övriga branscherna ifjol, men planerings- och forskningstjänsterna uppvisade en minskning på 37 procent.
– Det är omöjligt att utifrån statistikkällorna närmare utreda hur minskningen fördelar sig mellan olika företag, men inom den branschen finns läkemedelsforskningsföretag som är av stor betydelse för Egentliga Finland samt företag som producerar planeringstjänster för industrin, konstaterar Antti Vasanen, chef för informationstjänster vid Egentliga Finlands förbund.
Dessutom minskade den innovationsfinansiering som Business Finland beviljar företag i Egentliga Finland drastiskt ifjol från 50 miljoner till mindre än 20 miljoner euro, vilket delvis förklarar minskningen i företagens F&U-utgifter.
– Vi planerar att bygga upp en FUI-accelerator i Egentliga Finland med målet att hjälpa företagen att utöka sin F&U-verksamhet, berättar landskapsdirektör Jyri Arponen vid Egentliga Finlands förbund.
Högskolornas forskningsverksamhet har utvecklats starkt i Egentliga Finland. Högskolorna i landskapet uppvisade i fjol de näst högsta F&U-utgifterna i hela landet, och ökningen från året innan var närmare 10 procent. Den största orsaken till att högskolornas forskningsverksamhet har ökat är det att antalet projekt med extern finansiering har ökat.
I översikten Landskapets tillstånd, som offentliggjordes på Egentliga Finlands landskapsfullmäktiges möte den 9 juni, redogörs även för den senaste tidens befolknings- och sysselsättningsutveckling i Egentliga Finland. Översikten kan läsas på: https://www.lounaistieto.fi/wp-content/uploads/2024/12/maakunnan-tila-syksy-2024.pdf
Närmare information om översikten ger Antti Vasanen, chef för informationstjänster (050 410 2294, antti.vasanen@varsinais-suomi.fi).
Landskapsfullmäktige godkände budgeten för 2025 samt ekonomi- och verksamhetsplanen för 2025–2027
Landskapsfullmäktige godkände budgeten för 2025 samt ekonomi- och verksamhetsplanen för 2025–2027.
Landskapsfullmäktige har fastställt ett överskott på 6 134 euro som resultat för räkenskapsperioden 2023 och ett uppskattat underskott på sammanlagt 287 056 euro för 2024, som enligt planerna ska täckas från överskottskontot för de föregående räkenskapsperioderna.
Med de nuvarande verksamhetsintäkterna beräknas 2025 uppvisa ett underskott på 127 462 euro. Underskottet beror bland annat på att personalkostnaderna har ökat i och med löneförhöjningarna inom kommunsektorn och på att kostnaderna i allmänhet har ökat. Under kommunalvalsår hålls det också fler möten inom de olika förvaltningsorganen, vilket innebär att möteskostnaderna ökar.
Förbundets verksamhetsintäkter består huvudsakligen av kommunernas betalningsandelar. Inga höjningar föreslås i dessa. Medlemskommunerna har beretts möjlighet att lämna förslag på hur samkommunens verksamhet skulle kunna utvecklas, och fjorton kommuner lämnade in förslag inom utsatt tid.
Mer information: Förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246
SFP föreslår i sin fullmäktigemotion mer resurser till landskapsförbundets kommunikation
Vid mötet lämnades in en fullmäktigemotion. Gilla Granberg (SFP) presenterade SFP:s fullmäktigegrupps motion, som föreslår ökade resurser till landskapsförbundets kommunikation för att förbättra kännedomen om Egentliga Finland och det arbete som utförs vid Egentliga Finlands förbund.