Egentliga Finland efterlyser i sin klimatfärdplan åtgärder för effektivare utbildning och samarbete och ökade kolsänkor
I Egentliga Finlands klimatfärdplan fastställs landskapets förändringsmål och åtgärder i fråga om energi, trafik, jordbruk, byggande och, efter den senaste kompletteringen, även markanvändning. Färdplanen innehåller åtgärder som är viktiga för landskapet och som ska vidtas för att uppnå klimatneutralitet före 2035. Färdplanen har byggts upp under ett par år genom omfattande samarbete med aktörer, experter, företag, organisationer, kommuner och högskolor inom de olika sektorerna.
”I och med att målen för markanvändningssektorn har fastställts är färdplanen nu klar, och det är dags att skrida till åtgärder och fokusera på genomförandet. Färdplanen gör det lättare att följa upp i vilken riktning utvecklingen går och hjälper de olika aktörerna att hitta sin egen roll i arbetet. Den är också ett bra stöd för kommunerna när de ska utarbeta och verkställa sina klimatplaner”, summerar Riikka Leskinen från Valonia. Leskinen har i egenskap av sektorchef varit involverad i processen från första början.
Målet är en mångsidig skogs- och grönstruktur och ökade kolsänkor
Inom markanvändningssektorn handlar de viktigaste åtgärderna om att främja klimatsmart skogsbruk med flera mål, planering av markanvändning och planläggning samt ökad kompetens och förståelse. Färdplanen innehåller en förteckning över flera åtgärder som kan vidtas av såväl kommuner som exempelvis enskilda markägare. Kolsänkorna ökas till exempel genom beskogning av impediment och restaurering av särskilt frodiga, dikade myrar. Den koldioxid som skogarna producerar lagras i långlivade träprodukter. Genom att upprätthålla en mångsidig skogsstruktur som präglas av blandskog kan vi också förbereda oss på de risker som klimatförändringen medför.
”Det är fint att klimatfärdplanen tar hänsyn till de mål som satts upp i Sydvästra Finlands skogsprogram. Samarbete och aktiva konkreta åtgärder behövs alltjämt för att vi ska vara förberedda på klimatförändringen och kunna anpassa oss till den. Det gäller också att utveckla kompetensen inom området”, konstaterar näringschef Minna Rautalin från Finlands skogscentral.
Enligt färdplanen ska kompetensen stärkas bland annat genom ett ökat utbildningsutbud och aktivare kommunikation, men även miljöfostran har konstaterats ha stor betydelse till exempel i skogrika lärmiljöer. Det är viktigt att samarbetet fungerar på bred front och att det involverar såväl markägare, kommuner, rådgivande organisationer och andra organisationer som forskningsinstitut.
Klimatförändringens konsekvenser syns redan – regionens konkurrenskraft stärks genom aktiva och snabbaåtgärder
Konsekvenserna av klimatförändringen återspeglar sig direkt i livsmedelsproduktionen, naturens mångfald, vattendragen och den byggda miljön och äventyrar på så sätt förutsättningarna för vår verksamhet och välfärd. Genom aktiva och slagkraftiga åtgärder för att lindra konsekvenserna av klimatförändringen kan man säkerställa att regionernas funktionsförmåga och miljöns kvalitet upprätthålls även i framtiden.
Egentliga Finland är ett driftigt landskap med en mycket mångsidig sektorprofil, ett rikt kulturarv och en mångformig natur. Därmed har landskapet också resurser för att stävja klimatförändringen och anpassa sig till den.
Åtgärderna inom markanvändningssektorn ingår inte i utsläppskalkylerna – även om utsläppen håller på att minska i landskapet finns det fortfarande mycket att göra
Under 2005–2020 minskade växthusgasutsläppen i kommunerna i Egentliga Finland med 36 % (Hinku-beräkning). I samtliga kommuner i Finland minskade utsläppen med i genomsnitt 28 %. Med andra ord har utsläppen minskat i snabbare takt i Egentliga Finland än på riksnivå. Enligt preliminära uppgifter har utsläppen i Egentliga Finland minskat med 37 % fram till 2021 – många ytterligare åtgärder behöver dock vidtas också i Egentliga Finland för att 2035 års utsläppsminskningsmål på 80 % ska uppnås.
”Åtgärderna inom markanvändningssektorn syns inte i de kommunspecifika utsläppskalkylerna – det gäller ändå att se till att kolsänkorna stärks och att naturens mångfald beaktas. Kommunerna kommer att få tillgång till nya verktyg för bedömning av kolsänkor och kolförråd, liksom även kompensationsmetoder som tryggar naturens mångfald”, konstaterar Riikka Leskinen.
Klimatfärdplanen är ett dokument som godkänts av landskapets sektorsövergripande sektion för klimatansvar. Även landskapsstyrelsen vid Egentliga Finlands förbund uppmuntrar alla aktörer i regionen till att identifiera sin roll, sina möjligheter och sitt ansvar när det gäller att uppnå klimatmålen och att genom egna åtgärder förbinda sig till att genomföra de åtgärder som anges i färdplanen.
Kilmatfärdplanen publiceras också på svenska så snart som översättningen är klar.
Ytterligare information:
