Auroramedaljen till musikklasserna i Puolalan yhtenäiskoulu och till Puolalanmäen musiikkilukio
Landskapsstyrelsen för Egentliga Finlands förbund har beslutat att Auroramedaljen 2024 ska gå till musikklasserna i Puolalan yhtenäiskoulu och till Puolalanmäen musiikkilukio. Det här är den hundrade Auroramedaljen som delas ut. Medaljen överlämnades till skolans representanter Jouko Kauppinen och Kaisu Metsä-Tokila i samband med Egentliga Finlands förbunds årliga mottagning den 7 maj, där också musikgymnasiets kör Chorus Iucundus uppträdde.
Framgångsrikt och långsiktigt arbete inom musikundervisningen av barn och unga
Den främsta motiveringen till att Aurora-medaljen tilldelas Puolalan koulu och Puolalanmäen lukio är att skolorna redan länge har bedrivit ett framgångsrikt och långsiktigt undervisnings- och fostringsarbete inom musikundervisningen av barn och unga. Musikklasserna i Puolalan yhtenäiskoulu och Puolalanmäen lukio har en stark samhällelig effekt. Genom att dela ut Aurora-medaljen till dessa skolor vill landskapsstyrelsen lyfta fram den betydelse som kulturen har för barn och unga samt kulturens roll som ett element i försörjningsberedskapen. Att på det här sättet slå ett slag för kulturfostran är viktigt också med tanken på välfärden i samhället.
”Vi är överväldigade, överraskade, wow!”, konstaterar rektorerna Jouko Kauppinen (Puolalanmäen musiikkilukio), Tuomas Nousiainen (Puolalan yhtenäiskoulu/yläkoulu) och biträdande rektor Kaisu Metsä-Tokila (Puolalan yhtenäiskoulu/alakoulu) angående beslutet om Auroramedaljen. De betonar att priset går till hela skolgemenskapen, de entusiastiska eleverna, de skickliga och genuint engagerade lärarna och föräldrarna. Enligt dem är understödsföreningen för musikklasserna, som är gemensam för grundskolan och gymnasiet, en oskiljbar del av verksamheten. Utan den skulle skolorna inte kunna fungera.
”Auroramedaljen kommer att placeras på ett synligt ställe i skolornas gemensamma lokaler så att den påminner oss om allt det här”, berättar Jouko Kauppinen. Alla elever och föräldrar kommer att informeras om erkännandet under musikklassernas galakonsert, som äger rum samma kväll som Auroramedaljen överräcks.
Det bästa med Puolala är gemenskapen och iver över att få lära sig nytt
Vad anser rektorerna själva att är det bästa med skolorna i Puolala? Alla tre är av samma åsikt:
”Det bästa är nog gemenskapen och elevernas glädje och iver över att få lära sig nytt. Det är också fint att se elever i olika åldrar samarbeta. Alla kommer gärna hit, och många får livslånga vänner. Åtta körer och en orkester bestående av cirka 60 elever övar under samma tak, många spelar i någon typ av band osv. Det är alltid något på gång, och ibland är det nästan svårt att få eleverna att lämna skolan. Musiken återspeglar sig också i allt annat skolarbete. Man kan se att musiken har en positiv inverkan på elevernas inlärning. Det är en stor rikedom att få jobba i en skola som den här.” Rektorerna berättar att verksamheten också har en internationell dimension med kör- och orkesterbesök i och från olika länder. Det har dock blivit allt dyrare att resa. Detta i kombination med skolornas avsides läge är en utmaning.
”När barnen kommer till oss börjar de i en musikklass i årskurs 3. Vi tar emot barn från olika delar av Åbo. Vem som helst som är intresserad av musik kan ansöka om en plats i vår skola. Vi kräver inte att barnen ska kunna spela något instrument eller ha någon annan särskild erfarenhet inom musik,” berättar biträdande lågstadierektor Kaisu Metsä-Tokila och fortsätter: ”Alla avlägger ett litet musikalitetstest, och eleverna väljs sedan uttryckligen utifrån detta test. Barnens rytmsinne testas, och så får de sjunga en vers från en barnsång efter eget val.”
I årskurserna 3–6 har eleverna fyra timmar musik i veckan. Utöver det deltar de också i körövningar. Under rasterna får eleverna turvis träna med sina band. Om barnen spelar något instrument utanför skolan får de givetvis också utnyttja dessa kunskaper i skolan.
Högstadierektor Tuomas Nousiainen berättar att de flesta som börjar i musikklassen i högstadiet kommer från det egna lågstadiet. Om det finns plats tar man också gärna emot nya elever.
I årskurserna 7–9 har eleverna fyra timmar musik i veckan, inklusive körövningar. I musikklasserna sjunger och spelar eleverna, studerar musik och musikens historia samt övar att spela i band och sjunga i kör.
Jouko Kauppinen, som är rektor för musikgymnasiet, berättar att de har 500 elever, av vilka en tredjedel studerar på musiklinjen. Gymnasiet genomför en riksomfattande specialuppgift och lockar även studerande från exempelvis Vasa och Raumo. De flesta kommer emellertid från Egentliga Finland. Tack vare musiken lyckas vi kanske också locka fler pojkar än normalt till gymnasiet, påpekar Kauppinen.
Alla rektorer betonar att största delen av skolornas elever är helt vanliga ungdomar som har musik som hobby. I genomsnitt fortsätter varje år ett tiotal elever att studera musik efter musikklasserna. Givetvis ”rymmer” också en del specialbegåvningar i något skede iväg till Sibeliusakademin.
Intresset för musikklasserna har dock minskat, och för närvarande är musikklasserna nätt och jämnt fyllda. De som vill komma till oss och som klarar av testet får nog plats. ”Musik är något man måste jobba för. Det kräver tålamod, resultaten syns inte direkt. Kanske är det så att dagens barn och unga inte orkar anstränga sig för musiken på samma sätt längre”, funderar Kaisu Metsä-Tokila.
Rektorerna ber dock Åbo fortsätta att satsa på musikklasserna. Allting kan och ska inte läggas ned. Och det går ju för den delen inte heller alls ihop med Åbos profil som kulturhuvudstad.
Hösten 2028 fyller Puolalanmäen lukio och yläkoulu 100 år och musikgymnasiet 40 år. Första musikklassen började sin verksamhet redan 1968, så grundskolans musikklasserna fyller redan 60 år. ”Då ordnar vi ett stort jubileum”, konstaterar rektorerna.
- Musikklasserna i årskurserna 7–9 i Puolalan yhtenäiskoulu och Puolalanmäen musiikkilukio ordnar en galakonsert i Konserthuset den 7 maj.
- Musikklasserna i årskurserna 3–6 ger konserter i Sigynsalen den 22 och 23 maj
Auroramedaljen
Egentliga Finlands förbund delar årligen ut Auroramedaljen till en person, ett samfund, en myndighet, ett företag eller en arbetsgrupp som har arbetat för kulturen i Egentliga Finland inom vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljen kan också ges till en person som är hemma från Egentliga Finland och som på ett betydande sätt har medverkat i nationell kulturverksamhet. Förslag till mottagare av Auroramedaljen, inklusive motivering, samlades in av landskapets aktörer och invånare med hjälp av en e-blankett. Förbundets kulturkommitté behandlade förslagen och landskapsstyrelsen fattade utifrån kommitténs förslag på sitt sammanträde i mars beslut om beviljandet av medaljen.
Mer information:
