Plock ur landskapsstyrelsens möte i januari

Helsingfors–Åbo–Stockholm-korridoren lyftes fram i Trafik 12-planen

I den aktuella översikten togs upp statsrådets redogörelse till riksdagen den 18.12.2025 om den nationella trafiksystemplanen (Trafik 12) för åren 2026–2037. Genom redogörelsen uppdaterades den första Trafik 12-planen, som gällde åren 2021–2032.

I den uppdaterade planen betonas trafiksäkerhet samt dubbel användning av trafikinfrastrukturen. Enligt finansieringsprogrammet höjs nivån på basunderhållet av trafiklederna, men finansieringsramen för utveckling av lednätet minskar i takt med att planperioden fortskrider. Av finansieringen riktas 72 procent till basunderhåll, 16 procent till utveckling och 12 procent till militär rörlighet. Inom utvecklingen betonas särskilt behov kopplade till försörjningsberedskap och militär rörlighet inom det transeuropeiska TEN-T-nätet.

Ett centralt mål för Egentliga Finland i uppdateringen av Trafik 12-planen var att lyfta fram Helsingfors–Åbo–Stockholm-korridoren som en av de förbindelser som ska utredas för att stärka Finlands internationella kopplingar. Detta mål uppnåddes. I den tidigare planen hade motsvarande förbindelser endast identifierats som spårviddsändring i norra Finland, Kvarkenförbindelsen samt Helsingfors–Tallinn-förbindelsen.

Trafikkorridoren är viktig med tanke på Finlands strävan att erhålla full EU-finansiering för trafikprojekt. Enligt Europeiska kommissionens förslag kan EU-stödet till trafikprojekt under perioden 2028–2034 uppgå till så mycket som 50 procent.

Landskapsdirektören påpekade också att statens finansieringsprogram saknar statligt upphandlad lokal tågtrafik från och med år 2031, eftersom beslut om finansieringen fattas först efter upphandlingen under nästa regeringsperiod. Trafik 12-planen konkretiseras genom Trafikledsverkets investeringsprogram som färdigställs i början av året.

Beslut om att inleda rekryteringen av regionutvecklingsdirektör

Landskapsstyrelsen beslutade att inleda ansökningsprocessen för tjänsten som regionutvecklingsdirektör vid Egentliga Finlands förbund. Tjänsten ledigförklaras senare under våren. Den nuvarande regionutvecklingsdirektören Tarja Nuotio går i pension i höst.

Beredningen av turistskatt kräver eftertanke och kommunernas olika utgångslägen bör beaktas

Landskapsstyrelsen antecknade för kännedom det sakkunnigutlåtande som Egentliga Finlands förbunds tjänstemannaorganisation lämnat till finansministeriet om införandet av en regional turistskatt. Utlåtandet hade lämnats till ministeriet före sammanträdet av tidsskäl.

I utlåtandet konstateras att ett eventuellt införande av en regional turistskatt förutsätter en grundlig konsekvensbedömning samt eftertanke i den regionala tillämpningen av skatten. Egentliga Finlands förbund förhåller sig försiktigt till införandet av skatten och betonar att kommunernas olika utgångslägen och turismstrukturer måste beaktas.

Enligt utlåtandet kan en korrekt utformad turistskatt ge kommunerna tilläggsresurser till exempel för utveckling av turisminfrastruktur och hållbar turism, men samtidigt måste man säkerställa att skatten inte medför en oskälig administrativ börda för företagen eller försämrar turismens konkurrenskraft. I ett eventuellt försök bör skatten vara måttlig, frivillig för kommunerna och tydligt riktad, och skatteintäkterna bör tillfalla kommunerna.

Kulturkommittén utsågs för den nya mandatperioden 2026–2030

Landskapsstyrelsen utsåg medlemmarna och ordföranden för Egentliga Finlands förbunds kulturkommitté för den nya mandatperioden.

Kulturkommittén fungerar som förbundets sakkunnigorgan och stöder genomförandet av landskapets kulturpolitiska mål som en del av regional utveckling. Dess uppgifter omfattar:

• främjande av verksamhetsförutsättningarna för kultur och kreativa näringar,
• uppföljning av utvecklingen inom kultursektorn,
• att föra in kulturperspektivet i beredningen av landskapsstrategin och programarbetet,
• samt främjande av samarbetet mellan olika kulturaktörer.

Havsplaneringsarbetet fortsätter med det nya projektet MSP-EGD 2

Landskapsstyrelsen beslutade att inleda projektet MSP-EGD 2 som anknyter till havsplanering. Projektet stöder ett hållbart nyttjande av havsområden och fortsätter Egentliga Finlands förbunds långsiktiga arbete inom havsplanering.