Intressbevakning och samarbete
Vi bevakar Egentliga Finlands intressen och påverkar beslutsfattandet lokalt, nationellt och på europeisk nivå. Vi arbetar för att landskapets mål syns i regeringsprogrammen, statens budget och EU:s finansieringsprogram. Intressbevakning är samarbete: vi samlar regionens aktörer, bygger gemensamma mål och för Egentliga Finlands budskap till beslutsfattarna – från Bryssel till kommunerna.
Vårt påverkansarbete
Egentliga Finlands förbund främjar aktivt regionens strategiska påverkan på regional, nationell och internationell nivå. I det regionala påverkansarbetet samarbetar förbundet nära med kommuner, högskolor, företag, organisationer och statliga myndigheter. Förbundet samordnar bland annat landskapets intressebevakares samarbetsgrupp och Skärgårdshavets påverkansgrupp samt utnyttjar landskapets samarbetsgrupps och dess sektioners sakkunskap.
I den nationella påverkan bevakar Egentliga Finlands förbund regionens intresse i det riksomfattande beslutsfattandet och lyfter fram regionens perspektiv i statsförvaltningen, ministerierna och riksdagen. Samarbetet med valkretsens riksdagsledamöter och ministrar är en central påverkanskanal. Påverkansarbetet grundar sig på strategiska mål, som uppdateras varje valperiod, och förbundet följer aktivt lagstiftnings- och budgetberedningen.
Internationellt påverkar Egentliga Finlands förbund särskilt genom samarbete med Södra Finlands landskap och Östersjöregionens partners. I Bryssel har förbundet och Åbo stad ett gemensamt kontor, genom vilket regionens röst hörs i Europeiska unionen. Målet är att stärka Egentliga Finlands position i beredningen av EU-program och säkerställa att EU-finansiering erhålls för regionens utvecklingsbehov.
Våra påverkanskanaler
I Egentliga Finland samarbetar riksdagsledamöterna aktivt och arbetar tillsammans för att främja målen i landskapets regeringsprogram. De 17 riksdagsledamöterna i regionen bildar en aktiv samarbetsgrupp. Ordförande för gruppen är Pauli Aalto-Setälä (CoR) och vice ordförande är Vilhelm Junnila (Ps.) och Saku Nikkanen (SDP). Egentliga Finlands förbund koordinerar samarbetsgruppens möten.
Kommundirektörsmöte
Egentliga Finlands kommundirektörsmöte är ett samarbetsforum för landskapets 27 kommuner, vars verksamhet samordnas av Egentliga Finlands förbund. Mötet samlar kommundirektörerna ungefär var sjätte vecka för att diskutera aktuella landskapsomfattande och riksomfattande frågor. Målet är att stärka samarbetet mellan kommunerna, dela goda praxis och främja gemensamma lösningar för att utveckla regionen.
Egentliga Finlands påverkansskola uppmuntrar unga att påverka. Skolan har genomgåtts av nästan 200 unga som har fått färdigheter att delta i samhälleligt beslutsfattande och debatt. Utbildningen riktar sig till unga och studerande som är intresserade av samhällsfrågor, och under året bekantar man sig med beslutsfattandet i kommunerna, landskapet, riksdagen och EU. Målet är att sänka tröskeln för att påverka och inspirera unga att bygga framtidens Egentliga Finland.
Teman för påverkansarbete
Egentliga Finlands intressebevakningsmål kopplas till det vid varje tidpunkt gällande regeringsprogrammet och dess riktlinjer samt till riktlinjerna för beslutsfattandet på EU-nivå. I intressebevakningen identifieras de centrala frågorna för Egentliga Finland och man påverkar så att de beaktas i beslutsfattandet, lagstiftningen och finansieringslösningarna. Arbetet utförs i nära samarbete med kommunerna, riksdagsledamöterna och andra regionala aktörer.
Skärgårdshavet är det mest belastade havsområdet vid Finlands kust, vars övergödning ännu inte har lyckats stoppas. Den dåliga vattenkvaliteten syns sommartid som blågröna algblomningar och som en försvagad havsnatur. Skärgårdshavsprogrammet, som inleddes år 2021 och fortsätter under Orpos regeringsperiod, syftar till att minska näringsbelastningen och till en varaktig förbättring av havets tillstånd.
Programmets centrala åtgärder är pilotområden för näringscirkulation i Aura å:s och Pemar å:s avrinningsområden samt på Kimitoön, och ibruktagandet av teknologineutralt stöd för näringscirkulation. Målet är att Skärgårdshavet ska tas bort från Helsingforskommissionens lista över de värsta belastarna senast år 2027.
Eftersom 70–80 % av näringsbelastningen härrör från jordbruket, finns lösningarna till stor del på åkrarna. Genom en reform av jordbrukets stödpolitik kan miljöåtgärderna riktas till områden där effekterna är störst. Genom att främja jordbrukets näringscirkulation, utnyttjande av gödsel och jordförbättringsmetoder kan vi tillsammans återställa Skärgårdshavet livskraft – och trygga den framtida havsnaturen.
Egentliga Finlands tillväxt och tillgänglighet förutsätter ett smidigt och säkert trafiknät. Utvecklingen av spårtrafiken stödjer regionens livskraft, hållbar rörlighet och hela Södra Finlands tillväxt. Västbanan, en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, förenar städerna till ett pendlingsområde med 1,5 miljoner människor. Genvägen och dubbelspåret Åbo–Salo förkortar restiden med cirka en halvtimme och erbjuder ett lågutslppsalternativ till vägtrafiken. Projektets planering framskrider i Västbana-projektbolaget, och byggandet har inletts från båda ändarna. Målet är att under valperioden 2027–2031 fatta beslut även om byggandet av Västbanans andra etapp, det vill säga genvägen Lojo–Salo.
Det regionala trafiksystemet kompletteras av den planerade lokaltågstrafiken, som förenar Åbo, Salo, Loimaa och Nystad till ett enhetligt pendlingsområde. Tillsammans med Västbanan och lokaltågen bygger vi ett hållbart, smidigt och attraktivt Egentliga Finland – som en del av hela Finlands nätverk för tillväxt och tillgänglighet.
Trafik – landsvägsnät och skärgårdsförbindelser
Det finns flera viktiga vägprojekt i sydvästra Finland som skulle förbättra trafikflödet, säkerheten och hållbarheten. E18 Åbo ringväg är en av de viktigaste vägarna i Finland, och dess tunnel i centrum av Raisio har nått byggfasen. Den fyrfiliga sträckan Nådendal-Raisio är också klar för byggnation och inväntar finansiering. Motorväg 8 Laitila trafikplats och motorväg 9 Lieto-Aura dubbelfilighet är redo att lanseras så snart som finansieringen är säkrad.
Skärgårdstrafikens tillgänglighet är livsviktig för regionens bosättning och näringsliv – i fortsättningen på förnyandet av broarna över Kyrksundet och Hessundssundet inleddes byggandet av Paraisvägen år 2026. Salos östra förbifart i sin tur effektiviserar trafiken och förbättrar förbindelserna till områden som är centrala för näringslivet. Tillsammans stärker dessa projekt Egentliga Finlands trafiksystem och stödjer hela Finlands tillväxt och försörjningsberedskap.
Egentliga Finland är en av Finlands starkaste export- och innovationskoncentrationer. Landskapets mål är att stärka både de nuvarande spetsbranschernas konkurrenskraft och att skapa nya tillväxtmöjligheter från forskning, investeringar och företagsekosystem.
Läkemedelsindustrin och hälsoteknologin utgör en av regionens långvariga styrkor. Från Egentliga Finland kommer merparten av hela landets läkemedelsexport, och i regionen verkar ett internationellt erkänt forsknings- och företagsnätverk. Målet är att stödja denna kompetenkoncentrations fortsatta utveckling samt att främja överföringen av forskningsresultat till kommersiella innovationer.
Sjöfartsindustrin är en annan central motor för exportledd tillväxt i Egentliga Finland. Det omfattande industriella klustret kring Åbo varv skapar arbete och investeringar i hela landskapet. Målet är att stödja branschens gröna omställning samt att stärka förutsättningarna för inhemsk produktion.
Den gröna omställningen genomsyrar all regional näringspolitik. Egentliga Finland eftersträvar en pionjärroll inom cirkulär ekonomi samt bio- och väteekonomi. En central del av landskapets mål är investeringar i infrastruktur, såsom elnätet. Genom dessa stärks försörjningsberedskapen, minskas utsläppen och skapas ny exportpotential.
Egentliga Finlands livskraft bygger på kompetenta människor. Den positiva strukturomvandlingen och växande investeringar särskilt inom teknologi-, sjöfarts- och läkemedelsindustrin ökar företagens behov av kompetens. Samtidigt skärper pensioneringar, minskande årsklasser och utmaningar med matchningen på arbetsmarknaden konkurrensen om kompetensen.
Egentliga Finlands mål är att säkerställa att tjänsterna för arbetssökande, företagens rekryteringsbehov, utbildningsmöjligheter och karriärvägar kopplas samman smidigt. Landskapet eftersträvar tillräckligt med utbildningsplatser, flexibla studievägar och ett fördjupat samarbete mellan högskolor och företag.
Att locka internationella experter och få dem att stanna i regionen förutsätter en smidig tillståndsprocess, snabbt erkännande av kompetenser, förstärkning av språk- och integrationstjänster samt fungerande servicekedjor mellan företag och arbetssökande.
FUI-investeringar stödjer regionens arbetsmarknad i bredare bemärkelse. Egentliga Finland eftersträvar en ökning av forsknings- och utvecklingsinvesteringarna, som stödjer både nya teknologier och förnyelsen av traditionellt starka branscher.
EU-politik – samarbete, finansiering och effektivitet
Europeiska unionens regional- och strukturpolitik erbjuder Egentliga Finland verktyg för hållbar tillväxt och utveckling. Under EU:s programperiod 2021–2027 stödjer de tillgängliga strukturfonderna (ERUF och ESF) näringslivet, kompetensen och sysselsättningen. Finansieringens nationella tyngdpunkt riktas alltmer mot Öst- och Nordfinland, men Egentliga Finland betonar en jämnare regional inriktning och utnyttjandet av tillväxtpotentialen i hela landet.
EU:s fastställda regionalstödssystem avgränsar Södra och Västra Finland, såsom Egentliga Finland, till en lägre stödklass, vilket försvagar regionernas konkurrenskraft.
Inom trafikpolitiken ger TEN-T-nätet och programmet Connecting Europe Facility (CEF2) finansieringsmöjligheter för Åbo och Nådendals hamnar, E18-ringvägen samt tågförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo.
Genom EU-politiken stärker Egentliga Finland sin position som en del av ett hållbart, konkurrenskraftigt och sammankopplat Europa.
