Plock ur landskapsstyrelsens möte i februari
Vid lanskapsstyrelsens sammanträde i februari behandlades den aktuella lägesbilden i landskapet samt bland annat utlåtanden om finansieringen av välfärdsområdena, ändringar i integrationslagen och EU:s kommande sammanhållningspolitik.
Landskapsdirektörens aktuella översikt
Egentliga Finland fungerar som en byggare av förbindelser som förankrar Finland i väst. Den landskapsstrategi och det landskapsprogram som godkändes i december 2025 styr landskapet mot en starkare, mer hållbar och konkurrenskraftig framtid. Strategin svarar på de utmaningar som klimatförändringen, den teknologiska omställningen och de geopolitiska förändringarna medför, samtidigt som den tar tillvara möjligheterna inom den gröna omställningen, kompetensbaserad tillväxt och stärkt försörjningsberedskap.
Nedgången i sysselsättningsutvecklingen ser ut att ha avstannat
Trendtalet för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland uppgick till 72,1 procent under det sista kvartalet 2025, vilket var något högre än riksgenomsnittet. Den nedgång i sysselsättningsgraden som pågått i landskapet under två års tid ser ut att ha avstannat mot slutet av 2025. Även på nationell nivå kan tecken på en avmattning i nedgången i sysselsättningsutvecklingen skönjas.
Västförbindelserna har lyfts till nationell och EU-nivåns spets
Diskussionen om Finlands västförbindelser har intensifierats och konkretiserats. När det gäller förbindelsen Helsingfors–Åbo–Stockholm skapar inledandet av det nationella utredningsarbetet samt de öppnade möjligheterna till finansiering på EU-nivå en grund för nästa skeden i utvecklingen av transportkorridoren. Genom de CEF‑linjedragningar som EU:s medlemsstater har gjort har även Västbanans ställning i fördelningen av EU‑finansiering stärkts. På nationell nivå har beslut fattats om finansieringen av projektets första fas mellan delägarna och staten.
Centrala mål för år 2026
Under år 2026 betonas inom Egentliga Finlands förbunds verksamhet särskilt främjandet av västförbindelserna, samarbetet mellan tillväxtlandskapen, utvecklingen av trafiklösningar, genomförandet av landskapsstrategin i samarbete med kommunerna och näringslivet samt stödet till investeringar inom den gröna omställningen. Därtill är målen att stärka landskapets ställning som mottagare av EU‑finansiering under den kommande programperioden, förbättra Skärgårdshavets tillstånd genom konkreta åtgärder samt främja en effektiv användning av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FoUI).
Utlåtande om finansieringen av välfärdsområdena: oro över att besparingar riktas till växande regioner
Landskapsstyrelsen gav ett utlåtande om regeringens proposition om ändring av lagstiftningen som gäller finansieringen av välfärdsområdena. Egentliga Finlands förbund uttrycker sin oro över att besparingar inom social‑ och hälsovården skulle riktas till regioner med växande befolkning.
Enligt propositionen skulle Egentliga Finland, efter Helsingfors, drabbas av den näst största finansieringsminskningen, cirka 49 miljoner euro på 2029 års nivå. Förbundet betonar att finansieringen av välfärdsområdena ska basera sig på det faktiska servicebehovet. Befolkningstillväxt, åldersstruktur och regionala särförhållanden ska beaktas fullt ut, och besparingar kan inte koncentreras till områden där servicebehovet ökar. I utlåtandet betonas även skärgårdens betydelse i fastställandet av finansieringen. En stor del av befolkningen i Finlands skärgårdskommuner bor i Egentliga Finland, och skärgårdens särförhållanden medför betydande merkostnader för ordnandet av social‑ och hälsovårdstjänster samt räddningstjänster. Förbundet anser att finansiering som baserar sig på skärgårdsförhållanden bör riktas till de områden där skärgårdsförhållandena i praktiken ökar kostnaderna för serviceproduktionen.
Utlåtande om ändring av integrationslagen: språkkunskap och grundläggande färdigheter måste tryggas
Landskapsstyrelsen antecknade för kännedom Egentliga Finlands förbunds sakkunnigutlåtande om ändringar i integrationslagen. Förbundet betonar att effektivare integration och stärkta sysselsättningsmöjligheter är understödda mål, men att genomförandet förutsätter tillräckliga resurser och fungerande servicekedjor.
Förbundet uttrycker oro över att tyngdpunkten i integrationsutbildningen och språkutbildningen skulle snävas in alltför mycket till arbetskraftspolitiska åtgärder. I utlåtandet betonas att inlärning av finska eller svenska samt läs‑ och skrivfärdigheter är grundläggande förutsättningar för integration och ska tryggas oberoende av ålder och livssituation.
Utlåtande om EU:s sammanhållningspolitik: regionernas roll och politikens investeringskaraktär i fokus
Landskapsstyrelsen antecknade för kännedom Egentliga Finlands förbunds sakkunnigutlåtande om förslagen till förordningar för EU:s sammanhållningspolitik under programperioden 2028–2034. Egentliga Finlands förbund anser det viktigt att sammanhållningspolitikens investeringskaraktär och de långsiktiga regionalpolitiska målen bevaras även under den kommande programperioden.
Förbundet uttrycker oro över att den totala finansieringsvolymen minskar samtidigt som sammanhållningspolitiken ges nya och mer omfattande mål. I utlåtandet betonas landskapsförbundens centrala roll som strategiska aktörer inom regional utveckling och som samordnare av EU‑finansiering.
Egentliga Finlands förbund framhåller betydelsen av platsbaserad prioritering, ett fortsatt Interreg‑samarbete och en stark regional genomförandekapacitet för att trygga Finlands tillväxt och konkurrenskraft.
Egentliga Finlands förbund utser representanter till CPMR:s arbetsgrupper inom Östersjökommissionen
Landskapsstyrelsen beslutade att utse representanter för Egentliga Finlands förbund till arbetsgrupperna inom Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) och dess Östersjökommission. Utnämningarna stärker Egentliga Finlands EU‑påverkansarbete särskilt inom trafik, marina frågor samt klimat‑ och energipolitik.
Till förtroendevalda representanter utsågs
- Elina Ruohonen (Saml.) till arbetsgruppen för transport
- Sara Koiranen (Vänst.) till arbetsgruppen för marina frågor
- Laura Lähteenmäki‑Ojala (SDP) till arbetsgruppen för klimat och energi.
Därtill utser förbundet tjänstemannarepresentanter till arbetsgrupperna.
Egentliga Finlands förbund är medlem i CPMR:s Östersjökommission (Baltic Sea Commission), som samlar regioner för att främja gemensamma ståndpunkter i EU‑politiken, särskilt i frågor som rör regional utveckling, sammanhållning och maritima frågor. Arbetsgrupperna följer utvecklingen inom EU, utarbetar politiska rekommendationer och stöder regionernas gemensamma intressebevakning på EU‑nivå.