Aktuellt från landskapsstyrelsen

Landskapsstyrelsen sammanträdde den 17 november 2025 för att behandla bland annat Egentliga Finlands strategi 2040+ samt budgeten för 2026 och ekonomiplanen för 2026–2028. Landskapsdirektör Jyri Arponen inledde mötet med en aktuellt översikt över centrala utvecklingsteman. Båda helheterna går vidare till slutligt godkännande i landskapsfullmäktige i december.

Landskapsdirektörens översikt

Västbanans byggande går vidare till beslut

Staten och kommunerna nådde den 31.10.2025 en överenskommelse om den första byggfasen av Västbanan. Kostnadsberäkningen i aktieägareavtalet är 1,32 miljarder euro, varav kommunernas andel är 33 procent. Finansieringen omfattar byggplanen från Esbo till Kuppis, en ny bana från Esbo till Lojo samt en andra räls på avsnitten Salo–Hajala och Nunna–Kuppis.

Kommunerna har även sinsemellan kommit överens om finansieringen av den andra fasen (Lojo–Salo och Hajala–Nunna). Västbanan är Finlands största infrastrukturprojekt och skapar en snabb och pålitlig förbindelse mellan Åbo och Helsingfors. Projektet svarar mot målen för det europeiska TEN-T-nätverket och stöder Finlands klimatmål.

Närtrafik eftersträvas mellan Åbo och Tammerfors

Kommunerna längs sträckan Åbo–Tammerfors föreslår att den nuvarande marknadsbaserade fjärrtrafiken kompletteras med tätare närtåg, som skulle ingå i statens upphandlade trafikhelhet från år 2031. Linjen skulle betjäna Tammerfors, Lempäälä, Ackas, Urjala, Humppila, Loimaa, Pöytis, Aura, Åbo, Reso och Nådendal. Målet är att stärka pendlingsmöjligheterna och tillgängligheten i tillväxttriangeln.

Företagens FoU-satsningar ökar kraftigt

Egentliga Finlands forsknings- och utvecklingsutgifter ökade betydligt år 2024. Tillväxten berodde framför allt på företagens ökade investeringar: företagens FoU-utgifter steg med 153 miljoner euro. Företagens satsningar i regionen ökade näst snabbast i landet, vilket tydligt minskade avståndet till jämförbara landskap. Även högskolornas FoU-investeringar fortsatte att växa.

Landskapens ställningstagande till EU-kommissionens fleråriga budgetram

Landskapsförbunden har antagit ett gemensamt ställningstagande till EU-kommissionens fleråriga budgetram 2028–2034. I ställningstagandet betonas regional förankring och hänsyn till regionala skillnader inom sammanhållningspolitiken. Landskapen anser att sammanhållningspolitikens styrka och genomslag föds lokalt och genom delaktighet. Resultatbaserad finansiering välkomnas som en reform. Ökad flexibilitet är motiverad, men sammanhållningsmedel bör inte fungera som en krisfond.

Resultat och framtid för naturvårdsarbetet i Egentliga Finland

Med stöd från Helmi-programmet för livsmiljöer har 24 projekt genomförts i Egentliga Finland under åren 2021–2025, till ett totalt värde av 1,5 miljoner euro. Projekten har förbättrat naturens mångfald och stärkt samarbetet mellan kommuner, organisationer och andra aktörer.

Behovet av naturvårdsarbete är fortsatt stort, men verksamhetsmiljön förändras och finansieringen minskar. Helmi-programmet fortsätter till 2030, men för närvarande finns ingen riktad finansiering för kommunernas och organisationernas naturvårdsinsatser.

Egentliga Finlands strategi 2040+ går vidare – omfattande remiss- och kommentarsrunda har beaktats

Utkastet till Egentliga Finlands strategi 2040+ var tillgängligt för allmänheten 28.8–20.10.2025, och sammanlagt inkom cirka 60 utlåtanden och kommentarer. Över 50 organisationer gav utlåtande, och dessutom lämnade experter och privatpersoner sina synpunkter.

Responsen beskrev strategin som mångsidig, heltäckande och omsorgsfullt utarbetad. Visionen ansågs vara träffande och möjliggöra att olika aktörer hittar sin egen roll i helheten.

I utlåtandena lyftes särskilt följande teman fram, vilka nu har preciserats i strategin:

• små och medelstora företags roll och näringslivets mångfald
• stöd för sysselsättning bland den befintliga befolkningen
• betydelsen av forsknings- och innovationsmiljöer
• betydelsen av motion samt natur- och landsbygdsturism
• precisering av säkerhetsbegrepp
• kulturmiljöns och kulturarvets betydelse
• Skärgårdshavets unika värden
• klimatarbete: begränsning och anpassning
• landsbygdens betydelse
• behov att komplettera SOVA-bedömningen (eventuella negativa konsekvenser, uppföljning)

Strategin har uppdaterats utifrån dessa synpunkter, och dessutom har flera mindre justeringar och språkliga förtydliganden gjorts. Vissa synpunkter behandlas i andra dokument, såsom trafiksystemplanen och klimatfärdplanen. Strategin kompletteras inte med enskilda projekt eller organisationer, eftersom de behandlas i genomförandefasen.

Strategin styr i hög grad myndigheternas arbete och resursanvändning, och genomförandet bygger på samarbete med landskapets aktörer.

Den reviderade versionen går nu vidare till landskapsfullmäktige för godkännande i december.

Budget 2026 och ekonomiplan 2026–2028 går vidare till landskapsfullmäktige

Budgeten och planen skickades till landskapets alla 27 kommuner, av vilka 13 lämnade utlåtande. Responsen har beaktats utan större innehållsändringar.

Budgeten för 2026 visar ett underskott på 100 633 euro, men trots detta föreslås inga höjningar av medlemskommunernas betalningsandelar. Ekonomin balanseras genom prioritering och effektiv resursanvändning. Landskapsstyrelsen beslutade att skicka förslaget vidare till fullmäktige för slutligt godkännande i december