Beredningen av etapplandskapsplanen för vattenvård och energi i Egentliga Finland nådde ett viktigt skede under sommaren, då landskapsstyrelsen för första gången lade fram planen till påseende. Etapplandskapsplanen, som omfattar hela landskapet, syftar till att svara på två aktuella förändringsutmaningar: att förbättra vattnens tillstånd och att förnya energisystemet.
I planen granskas bland annat effekten av vattenskyddsåtgärder, avrinningsområdesbaserad planering, hantering av översvämningsrisker samt de förutsättningar som markanvändningen skapar för produktion, överföring och lagring av förnybar energi. Målet är att stärka arbetet för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd och skapa förutsättningar för utvecklingen av ett hållbart energisystem med god försörjningsberedskap i Egentliga Finland.
Planarbetet har beretts i bred växelverkan med kommuner, myndigheter, intressentgrupper och andra aktörer med anknytning till planens teman. Beredningsmaterialet var framlagt till påseende 10.8–30.9.2026. Under denna tid inkom över 200 synpunkter och myndighetsutlåtanden om utkastet. Under utkastskedet har planen presenterats vid möten med kommunerna, myndighetssamråd och regionala öppna möten för växelverkan.
Största delen av responsen gällde lösningar som syftar till att förbättra vattnens tillstånd. Särskilt de avsnitt av vattendrag som är betydelsefulla med tanke på vatten- och havsvården, deras eventuella konsekvenser för jordbruket samt planlösningens förhållande till jordbrukets stödsystem och intressebevakning väckte diskussion. Responsen visar att planens beteckning för utvecklingsprinciper har tolkats på ett annat sätt än vad som varit avsikten i beredningen. I responsen betonades därför behovet av att precisera planbeteckningarnas syfte, innehåll och konsekvenser. Responsen kring energitemana gällde bland annat miljökonsekvenserna av överföringsförbindelser för el och vätgas samt de ekonomiska konsekvenserna av olika energistrukturer.
Utkastskedet har väckt omfattande diskussion om landskapsplaneringens roll. Det aktualiserar frågan om hur planens teman, särskilt målen för vattenvården, kan främjas genom planering av områdesanvändningen. Landskapsplaneringens uppgift är att identifiera särskilda behov som följer av förhållandena i landskapet och samordna olika mål. I bästa fall kan landskapsplanen knyta åtgärderna i vatten- och havsvårdsplanerna till den strategiska planeringen av områdesanvändningen och fungera som ett officiellt dokument vid offentliga och EU-finansierade ansökningsomgångar. Att förbättra Skärgårdshavets tillstånd, öka vattenvårdens genomslagskraft och trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar är mål vars samordning och främjande hör till landskapsplaneringens uppgifter som en del av genomförandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och landskapsplanens innehållskrav.
Som nästa steg behandlas responsen från utkastskedet och planlösningen preciseras utifrån det material som kommit in. Målet är att utarbeta ett planförslag som stöder både uppnåendet av god status i vattnen och utvecklingen av ett hållbart energisystem i Egentliga Finland.
Den svenskspråkiga översättningen har producerats med hjälp av artificiell intelligens och granskats av Egentliga Finlands förbund.
