Egentliga Finlands landskapsfullmäktige sammanträdde måndagen den 8 juni i Åbo. Central teman för mötet var ett sakkunniganförande om maritim säkerhet och försörjningsberedskap, översikten Landskapets läge samt bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2025. Dessutom behandlades Egentliga Finlands gemensamma mål för regeringsprogrammet i fullmäktiges aktuella översikt, vilka presenterades av landskapsdirektören.
Stabschefen vid Kustflottan Joutsia: sjöförbindelser är avgörande för försörjningsberedskapen
Kommendören för kustflottans stab Toni Joutsia betonade vid landskapsfullmäktiges möte vikten av beredskap i ett säkerhetsläge som präglas av ökad spänning och svår förutsägbarhet. Han framhöll Östersjöns avgörande betydelse för Finland: sjötrafiken är nödvändig för försörjningsberedskapen, och att trygga den är en central del av den nationella säkerheten – även i Egentliga Finlands kust- och skärgårdsområden. Nato-medlemskapet, ett nära samarbete med allierade samt en stark lägesbild och övningsverksamhet stärker Finlands försvarsförmåga. Enligt Joutsia byggs säkerheten dock brett upp av fungerande trafikförbindelser, reservhamnar, befolkningsskydd och samhällets övergripande krisresiliens.
I den efterföljande diskussionen lyftes logistiska förbindelser, försvarssamarbete och risker i den maritima verksamhetsmiljön. Joutsia konstaterade att landförbindelser inte kan ersätta sjöförbindelser, men att ett mångsidigare nät av förbindelser stärker den samlade resiliensen. Han betonade också finländarnas starka anpassningsförmåga och krisberedskap.
När det gäller Skärgårdshavet lyftes utmaningar i varnings- och informationsspridning, och enligt Joutsia är ett tätt myndighetssamarbete avgörande för att information snabbt ska nå fram även i en splittrad skärgård. Han uppmuntrade dessutom regionala aktörer att stärka samarbetet mellan försvarsindustrin och övrig industri samt att utveckla nätverk, så att kompetens och kapacitet kan utnyttjas mer effektivt.
Landskapets läge: stark utveckling men klimatutmaningar kräver fortsatta åtgärder
Egentliga Finlands förbunds färska översikt Landskapets läge granskar landskapets utveckling våren 2026. I översikten lyfts fram landskapets stärkta ställning i EVP-indexet, centrala klimatutmaningar samt en fortsatt snabb befolkningstillväxt.
Egentliga Finland steg till delad andraplats i EVP-indexet
Egentliga Finland placerar sig på en delad andra plats i det uppdaterade EVP-indexet tillsammans med Birkaland och Österbotten. Alla tre landskap uppnådde 56 poäng, medan Nyland fortsätter i klar ledning.
Landskapets position i jämförelsen har stärkts jämfört med föregående år och poängantalet har ökat något. Resultatet visar på en stark utveckling särskilt ur ett livskraft- och attraktivitets¬perspektiv. EVP-indexet mäter landskapens utveckling genom livskraft, attraktionskraft och förmågan att behålla invånare och utgör samtidigt en central indikator i Egentliga Finlands strategi.
Utsläpp från vägtrafik och markanvändning en utmaning
Egentliga Finlands klimatutsläpp har minskat betydligt på lång sikt, men utmaningar kvarstår. År 2024 var den största utsläppskällan fortfarande vägtrafiken, som stod för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen. Även jordbruket utgör en betydande andel.
Särskild oro väcker utvecklingen av kolsänkorna i skogarna. Egentliga Finlands skogar har förändrats från kolsänkor till utsläppskällor, eftersom avverkningen har överstigit tillväxten. Samtidigt har torvmarkernas kolsänka försvagats. Utvecklingen försvårar uppnåendet av klimatmålen, trots att de totala utsläppen har minskat.
Befolkningstillväxten fortsätter, driven av migration från Asien
Befolkningstillväxten i Egentliga Finland fortsätter i snabb takt, även om den avtagit något från föregående års toppnivå. I april 2026 var invånarantalet nästan 498 000 och gränsen på en halv miljon invånare väntas passeras inom en snar framtid. Tillväxten koncentreras starkt till Åboregionen, där särskilt Åbo lockar invånare.
Tillväxten bygger i stor utsträckning på invandring. Särskilt migrationen från Asien har ökat snabbt och har för första gången blivit större än invandringen från Europa. Samtidigt håller migrationen från Europa på att återgå till en mer normal nivå i takt med att inflyttningen av ukrainare minskar.
Se rapporten Landskapets läge våren 2026
Mer information: informationschef Antti Vasanen (050 410 2294, antti.vasanen@varsinais-suomi.fi)
Egentliga Finlands förbunds resultat för räkenskapsåret 2025 uppgick till ett överskott på 60 280 euro
Landskapsfullmäktige godkände resultatet för Egentliga Finlands förbunds räkenskapsår 2025 och fastställde överskottet till 60 280 euro, vilket överförs till tidigare års överskott.
Utfallet var bättre än budgeterat. Resultatet var 187 742 euro bättre än beräknat, eftersom budgeten utgick från ett underskott på 127 462 euro.
Besparingar uppstod särskilt i personalkostnaderna, som blev lägre än planerat bland annat till följd av obesatta tjänster och vikariat. Arbetsinsatser har också använts som medfinansiering i projekt, vilket minskat personalkostnaderna men samtidigt ökat kostnaderna för köpta tjänster.
Dessutom fastställde landskapsfullmäktige bokslutet och beviljade ansvarsfrihet för de organ och tjänsteinnehavare som skött förbundets förvaltning och ekonomi under räkenskapsperioden 1.1–31.12.2025.
Landskapsfullmäktige antecknade även revisionsnämndens utvärderingsberättelse för kännedom.
Mer information: förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 502 5246
Övriga ärenden
Landskapsfullmäktige behandlade även ett svar på en fullmäktigemotion som gäller bevarandet av en tillgänglig spång i Kurjenrahka nationalpark.
I motionen föreslås att ett landskapsövergripande samarbetsprojekt inleds för att bevara bron och säkerställa tillgängligheten i området. Samtidigt lyfts nationalparkens betydelse som rekreations- och turistmål samt vikten av tillgängliga naturmiljöer för olika användargrupper fram.
Landskapsstyrelsen har godkänt svaret på motionen och ärendet behandlades nu av landskapsfullmäktige.
