Egentliga Finlands elnät kräver investeringar
Energitransformationen framskrider snabbt, och industrins behov av förnyelse ökar belastningen på elöverföringens stamnät. Utan snabba nätinvesteringar riskerar Finland att gå miste om de möjligheter som den gröna omställningen och industrins investeringar erbjuder.
Åbo handelskammare och Egentliga Finlands förbund presenterar fem konkreta åtgärder för att lösa kapacitetsproblemen.
Elförbrukningen växer särskilt i södra Finland, där investeringsflaskhalsar redan syns. Fingrid har en utvecklingsplan för Egentliga Finland fram till år 2033 och ett planutkast som sträcker sig till 2035 var nyligen på remiss. Investeringscyklerna är dock långa. Till exempel kommer den för regionen centrala nya 400 kilovolts elledningen mellan Lundo–Reso–Nådendal att stå färdig först år 2031.
De mest betydande energiintensiva investeringarna i regionen är kopplade till förädling av grön vätgas på raffinaderiområdet i Nådendal. Stamnätets kapacitet räcker dock inte till, eftersom projekten redan från 2029 kommer att behöva energi. Fingrid har tillsammans med lokala nätbolag utvecklat tillfälliga lösningar. Ur regionens perspektiv borde också grundrenoveringen av stamnätet Reso–Nystad–Raumo till en 400 kilovoltsförbindelse påbörjas snarast.
Distributionsnätsbolagens investeringsförmåga begränsas i sin tur av Energimyndighetens nuvarande tillsynsmodell. Värderingen av nätinfrastrukturen och därmed det eventuella investeringsutrymmet motsvarar inte nuläget, vilket bromsar genomförandet av investeringar. Behovet av toppeffekt ökas bland annat av batterisystem av olika storlekar.
Långsamma tillståndsprocesser är ett annat betydande hinder. Även om tillståndsförfaranden för enskilda investeringsobjekt inom den gröna omställningen har förenklats, gäller detta inte för nätinfrastruktur. Resurser har riktats till miljökonsekvensbedömningar, men arbets- och näringsministeriets inlösningstillståndsförfaranden har blivit överbelastade vad gäller nätinvesteringar.
Lagstiftningen behöver också uppdateras. Stora havsvindkraftsprojekt planeras norr om Åland, men enligt nuvarande lagstiftning kan den el som produceras där inte anslutas direkt till stamnätet på fastlandet. I Egentliga Finland är elbehovet stort, men möjligheterna till landbaserad vindkraft är begränsade. Närproducerad havsvindkraft vore avgörande för Egentliga Finland och för hela konsumtionsområdet i södra Finland.
Egentliga Finlands riksdagsgrupp samlades måndagen den 29 september för att diskutera flaskhalsarna i elnätet på inbjudan av Egentliga Finlands förbund och Åbo handelskammare. Närvarande var riksdagsledamöterna Saku Nikkanen (SDP), Pauli Aalto-Setälä (Saml), Mauri Kontu (C) och Aki Lindén (SDP). Vid tillfället deltog även Åbo Energi, Nådendals kraftverk, Green North Energy samt Teknologiindustrin rf.
Brådskande åtgärder för att lösa flaskhalsarna i Egentliga Finlands elnät:
- Fingrids investeringar i stamnätet måste påskyndas och nätsektionerna i södra Finland prioriteras.
- Energimyndighetens tillsynsmodell måste uppdateras vad gäller värderingen av infrastruktur och investeringar.
- Det förenklade och snabbare förfarande för placering och tillstånd som gäller för den gröna omställningen bör övervägas även för elnätsinfrastruktur.
- Mer resurser måste riktas till inlösningstillståndsförfaranden.
- Ett utredningsprojekt för att uppdatera lagstiftningsramen och möjliggöra anslutning av el producerad i Ålands havsområde bör snarast grundas under arbets- och näringsministeriet.
Mer information:
