Egentliga Finlands klimatfärdplan har uppdaterats för att svara mot den förändrade omvärlden och stärka landskapets förmåga att hantera klimatförändringens effekter. Den uppdaterade färdplanen visar vägen mot klimatneutralitet och samlar konkreta åtgärder för att stärka landskapets klimatresiliens.
Uppdateringen av klimatfärdplanen från 2021 har genomförts av Valonia, de finländska kommunernas expertorganisation för hållbar utveckling som verkar inom Egentliga Finlands förbund, samt Livskraftscentralen i Sydvästra Finland. De uppdaterade målen och åtgärderna kan nu kommenteras.
Utsläppsminskningarna framskrider, men arbetet fortsätter
Egentliga Finlands utsläpp av växthusgaser har minskat med 53 procent jämfört med 1990 års nivå fram till år 2024. Siffran omfattar både utsläpp inom ansvarsfördelningssektorn och utsläppshandelssektorn.
Definitionen av klimatneutralitet har uppdaterats i enlighet med nationella rekommendationer. Målet för Egentliga Finland är att minska utsläppen med 80 procent jämfört med 1990 års nivå fram till år 2035. För att nå målet behöver utsläppen minska med närmare två tredjedelar från dagens nivå. De återstående utsläppen kompenseras genom att stärka kolsänkor och upptag.
I uppdateringen har åtgärderna inom olika sektorer preciserats och kompletterats med nya lösningar. Inom energisektorn omfattar de nya åtgärderna bland annat lagring av el och värme. Utsläppen från byggande ska minskas genom att byggnaders livslängd förlängs och onödig rivning undviks.
Inom markanvändning, jordbruk och skogsbruk betonas tryggandet och stärkandet av kolsänkor. Inom trafiken behövs fortfarande åtgärder för att främja hållbara färdsätt och utveckla distributionsnätet för fossilfria drivmedel. Vägtrafiken står för ungefär en tredjedel av landskapets klimatutsläpp.
– Sedan färdplanen togs fram har den politiska omvärlden förändrats, samtidigt som energiomställningen har gått snabbare än väntat och försörjningsberedskapen har blivit en central samhällsfråga. Genom uppdateringen av färdplanen vill vi ge ny fart åt klimatarbetet i en förändrad omvärld, säger Pekka Salminen, ordförande för den regionala klimatansvarsdelegationen som styr arbetet med färdplanen.
Beredskap för klimatrisker är en del av landskapets livskraft
I den uppdaterade färdplanen lyfts anpassning till klimatförändringens effekter och beredskap för klimatrisker fram tydligare än tidigare. Målet är att klimatriskhantering ska bli en naturlig del av kommuners, företags och andra aktörers vardag.
Enligt den regionala klimatriskbedömningen är de viktigaste klimatriskerna i Egentliga Finland skyfall, värmeböljor, försämrad naturstatus och torka inom jordbruket. Riskerna måste hanteras proaktivt, i samarbete och på ett rättvist sätt.
Anpassningsåtgärder har integrerats i färdplanens olika sektorer. Vid planering av energi- och transportsystem behöver man särskilt förbereda sig på ökande skyfall, stormar och förändrade vinterförhållanden. Inom samhällsstrukturen och markanvändningen är det viktigt att stärka den blågröna infrastrukturen och utveckla avrinningsområdesbaserad planering. Dessa åtgärder bidrar till att hantera både översvämningar och torka.
Betydelsen av klimatresiliens sträcker sig långt utöver miljöfrågorna. Proaktiv beredskap stärker landskapets livskraft, försörjningsberedskap och funktionsförmåga samt förbättrar förutsättningarna för framtida investeringar.
– Genom åtgärder för att anpassa oss till klimatförändringen säkerställer vi att Egentliga Finland även i framtiden förblir ett livskraftigt landskap med god livskvalitet för invånarna. Klimatförändringens effekter märks redan på många sätt, samtidigt som klimatresiliens blivit en allt viktigare konkurrens- och investeringsfaktor. Därför behövs åtgärder inom alla sektorer, betonar landskapsdirektör Jyri Arponen.
Det gemensamma klimatarbetet i landskapet behöver också nationellt stöd
Klimatfärdplanen samlar åtgärder riktade till kommuner, företag, forsknings- och utbildningsorganisationer, organisationer och invånare. För att nå landskapets klimatmål krävs åtgärder inom många sektorer och samarbete i hela Egentliga Finland.
Ur landskapets perspektiv är klimatarbetet också en del av det bredare intressebevakningsarbetet. Att stärka klimatresiliensen kräver investeringar i bland annat energi- och transportsystem, hållbar samhällsstruktur, forskning och nya lösningar. Samtidigt ökar ett föränderligt klimat behovet av beredskap och framförhållning.
Ett klimatneutralt och klimatresilient Egentliga Finland byggs tillsammans. Genom en gemensam vision och långsiktigt samarbete kan landskapet stärka sin förmåga att möta både klimatförändringens utmaningar och behoven i en föränderlig omvärld.
Kommentera den uppdaterade klimatfärdplanen
Den uppdaterade klimatfärdplanen kan kommenteras via ett elektroniskt responsformulär fram till 21 oktober 2026 på adressen valonia.fi/ilmastotiekartta2026.
