Vilken del bidrar Egentliga Finland med i helheten?

I början av året presenterade jag Egentliga Finlands nya strategi och fick frågan hur den skiljer sig från strategierna i andra finländska landskap. Det kändes frustrerande, eftersom jag inte kunde svara. Jag hade varit så fokuserad på våra egna styrkor att jämförelsen hade blivit ogjord.

Frågan stannade ändå kvar hos mig. Jag har sedan dess fördjupat mig i ämnet och vet nu att även om landskapsstrategierna i Finland i många avseenden är likartade, har Egentliga Finland en tydlig egen profil. Det som särskilt skiljer oss åt är västkopplingen, Skärgårdshavet, innovationsinriktningen samt modellen för genomförande och uppföljning.

Väst och nordiskt samarbete styr hela strategin

Egentliga Finlands vision är att fungera som en brobyggare som förankrar hela Finland i väst. Vi betonar ett brett nordiskt och kontinentaleuropeiskt samarbete med målet att skapa ett sammanhängande ekonomiskt område mellan de nordiska huvudstäderna. Förutom mentala, affärsmässiga och kulturella kopplingar utreder vi aktivt även möjligheten till en fast förbindelse till Stockholm. Ett ambitiöst och genomslagskraftigt långsiktigt initiativ, som också är viktigt med tanke på försörjningsberedskapen!

Inte heller andra finländska landskap begränsar sig naturligtvis till sina egna gränser. Internationalisering är en självklar del av strategierna. Den tyngdpunkt som Egentliga Finland lägger just på nordiskt och västinriktat samarbete är ändå exceptionell och ett tydligare vägval än i andra landskap.

Läget vid Skärgårdshavet syns och känns

Alla finländska landskap betonar hållbarhet och miljövärden i sina strategier, och många kopplar sitt arbete till FN:s mål för hållbar utveckling. I Egentliga Finlands strategi finns dock en särskild betoning: att förbättra tillståndet i vårt eget närhav. Vårt mål är att få bort Skärgårdshavet från HELCOM:s hotspot-lista. Ur ett miljöperspektiv är också vårt mål om naturpositivitet centralt – det handlar om att aktivt stärka naturens tillstånd, inte bara att minska eller stoppa förlusten av biologisk mångfald. Detta eftersträvas också av minst sex andra landskap.

Många mål som stärker livskraften, både hos oss och i andra regioner, kommer att kräva noggrant övervägande när det gäller deras samlade konsekvenser. Vi måste acceptera att mänsklig verksamhet har effekter, och att inte ens noggrann planering nödvändigtvis eliminerar alla miljökonsekvenser. I strategin har vi ändå slagit fast att utvecklingen av Egentliga Finland ska eftersträva lösningar som är så positiva som möjligt ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv.

Internationellt konkurrenskraftigt utvecklingsarbete

Landskapsstrategier omfattar näringar, arbetstillfällen, utbildning, turism och kultur – och allt mer även regionalt innovationsarbete. I landskapsutvecklingen är innovationer inte bara produkter, utan också sociala tjänster som löser samhälleliga utmaningar.

Egentliga Finland har fem innovationsprioriteringar. Vi satsar särskilt på marin industri, livsmedelsinnovationer, hälsolösningar, smarta lösningar samt utveckling av hållbart företagande. Inom dessa områden är vi internationellt konkurrenskraftiga och vi hittar motsvarande mål både i Finland och hos europeiska regioner.

Sammanlänkade värdekedjor skapar nya möjligheter!
Det är intressant att notera att över hälften av Finlands landskap anger bio- och cirkulär ekonomi som sin särskilda styrka. Även i Egentliga Finland ingår temat under hållbart företagande. Detta är en glädjande gemensam nämnare – förutsatt att vi alla hittar våra egna perspektiv i utvecklingsarbetet!

I framkant när det gäller genomförande och uppföljning

Inför Åbos kommande jubileumsår har vi tillsammans lyft fram områden där vi fortfarande kan vara först. Utöver strategins innehåll är vårt regionala utvecklarforum en unik struktur för genomförandet av landskapsstrategin. Ibland undrar jag om vi själva inser hur speciellt detta är. Även andra landskap har fungerande nätverk och arbetsgrupper, men mig veterligen är de inte lika tydligt integrerade i strukturen. Det är inte perfekt – men det är mycket!
I enlighet med strategin strävar vi också efter flexibilitet, det vill säga förmågan att anpassa oss till förändringar i omvärlden.

Vid sidan av genomförandet har vi satsat mycket på uppföljning. I vår nya strategi introducerade vi det EVP-index som utvecklats hos oss (livskraft, attraktionskraft, kvarhållandekraft). Med hjälp av indexet kan vi jämföra vår potential med andra landskap mer heltäckande än med traditionell statistik. Uppföljning sker också genom kvalitativ utvärdering, öppna barometerenkäter och portföljarbete.

I slutändan avgör känslan

Fakta, analyser och modeller är viktiga, men jag tror att känslan avgör vårt engagemang i gemensamma strategier och program: känns orden naturliga och väcker de positiva upplevelser? Visualiseringar stöder detta, och här har finländska landskap tydligt satsat.
I Egentliga Finland vill vi med vår illustration betona att strategin tillhör alla. På omslaget pulserar ett hjärta som – i min tolkning – rör sig i gemensamma vågor. På insidorna möter du en nyfiken, lärande person, en entusiastisk utvecklare och en välmående och modig partner – och många fler gestalter.

Är då alla landskap lika, tråkiga och grå? Nej. Våra framtidsdokument förmedlar varje regions egen vilja, engagemang och humor. I Egentliga Finland har vi tydligt vår egen riktning och vårt eget sätt att bygga partnerskap.