1. Intressbevakning och påverkan

Framskridandet av Västbanan

I slutet av oktober uppnåddes en betydande överenskommelse i förhandlingarna mellan kommunerna och staten om finansieringen av Västbanans första etapp och aktieägaravtalet. I den första etappen byggs bansträckorna Esbo–Lojo, Salo–Hajala och Nunna–Kuppis. Projektets kostnadsberäkning är 1,32 miljarder euro, och byggandet kan inledas i slutet av 2027. Västbanan stärker tillväxten i södra Finland, skapar ett enhetligt pendlingsområde mellan Åbo och huvudstadsregionen och förbättrar hela landets konkurrenskraft. Aktieägaravtalet behandlas för närvarande i kommunernas fullmäktige.

Tillägg till statens budget

I november föreslog regeringen betydande tillägg till 2026 års budget för Egentliga Finland:

  • Pemar sanatorium: en fullmakt på 10 miljoner euro för grundrenovering och utveckling. Egentliga Finlands riksdagsledamöter lämnade tidigare under hösten ett budgetinitiativ om finansiering av sanatoriums utvecklingsprojekt.
  • Kuppis lock: ett anslag på 3,25 miljoner euro för att främja genomförandet.
  • Strukturomvandlingsfinansiering: två miljoner euro för plötsliga strukturomvandlingar. Egentliga Finland eftersträvar finansiering för situationen i Vakka-Suomi på grund av Valmet Automotives uppsägningar.

Främjande av elnätet och den gröna omställningen

Egentliga Finlands förbund och Ålands landskapsregering föreslog en brådskande utredning om hur Ålands havsbaserade vindkraft kan anslutas till Finlands stamnät. Utredningens syfte är att undanröja lagstiftningshinder och säkerställa att investeringarna i den gröna omställningen framskrider.

Upprop för utveckling av spårtrafiken

  • Grundrenovering av Åbo–Nystad-banan samt Nådendals-banan: Förbundet och regionens aktörer krävde i ett upprop som publicerades i början av december att projektet lyfts till toppen av brådskande investeringar. Grundrenoveringen stödjer försörjningsberedskapen, den gröna omställningen och igångsättningen av närtågstrafiken. Yara Suomi Ab:s fabrik och hamn i Nystad är kritiska för försörjningsberedskapen och livsmedelssäkerheten, vilket understryker betydelsen av baninvesteringarna. Green North Energy utvecklar Finlands första produktionsanläggning för grön ammoniak i Nådendal, vars logistik förutsätter ett fungerande bannät.
  • Tammerfors–Åbo–Nådendal-närtågstrafik: Egentliga Finland, Birkaland och Egentliga Tavastland samt regionernas handelskammare vädjade i början av december till kommunikationsministeriet och den ansvariga ministern om att förbindelsen inkluderas i statens köptrafik år 2031. Kommunerna är beredda att finansiera trafiken själva, vilket skulle förbättra arbetskraftens rörlighet och konkurrenskraften i tillväxttriangelns område.

Centrala möten

  • Statsminister Petteri Orpo inledde för Egentliga Finlands landskapsfullmäktige vid fullmäktiges sammanträde den 8 december om Egentliga Finlands betydelse som en del av hela Finlands tillväxt. Orpo betonade dessutom regeringens infrastrukturinvesteringar och satsningar exempelvis på sjöfartsindustrin, som stödjer landskapets utveckling.
  • Landskapsdirektören och planeringsdirektören träffade den 3 november i Mariehamn representanter för Ålands landskapsregering, i diskussionerna bl.a. fast förbindelse till Sverige och havsbaserad vindkraft i Ålandsområdet.
  • Landskapsdirektören och intressebevakningsdirektören träffade den 18 november representanter för arbets- och näringsministeriet i Raumo.
  • Intressebevakningsdirektören hördes av riksdagens kommunikationsutskott angående statsrådets U-skrivelse om förordningen om ett sammanlänkat Europa den 19 november. Dessutom träffade intressebevakningen under november–december bl.a. flera ministrarnas specialmedarbetare samt riksdagsledamöter.
  • Vid riksdagsgruppens sammanträden behandlades bl.a. ändringar i jaktlagen, ändringar i elskatten och datacentralstöd. Dessutom bekantade sig gruppen med InFLAMES-flaggskeppets och Finlands Läkemedelsutvecklingscentral Ab:s verksamhet.
  • Egentliga Finlands kommundirektörer och riksdagsledamöter sammanträdde tillsammans i riksdagen den 26 november. Ämnet för sammanträdet var de påfrestningar som te-reformen orsakar kommunekonomin, regional tågtrafik samt förhållandet mellan kommunerna och staten som finansiärer av olika infrastruktur. Dessutom förde kommundirektörerna i december en inledande diskussion om landskapets regeringsprogrammål för den kommande valperioden.
  • Egentliga Finlands förbunds kommunturné inleddes i Pöytis den 8 december. Turnén stärker förbundets dialog med kommunerna och målet är att under året besöka var och en av Egentliga Finlands 27 kommuner.

2. Strategiska mål och områdesutveckling

Ökning av FUI-satsningarna

Egentliga Finlands forsknings- och utvecklingsutgifter ökade år 2024 med över 30 %, och steg till 718 miljoner euro. Landskapet är på väg mot en FUI-nivå på en miljard euro och en andel på fyra procent av BNP till år 2030. Tillväxten baserar sig på en gemensam FUI-färdplan för företag, högskolor och offentliga aktörer.

3. Internationellt samarbete

Landskapsdirektören deltog den 19 november i Bryssel i det årliga forumet för Europas Skandinavien–Medelhavet-trafikförbindelse (Scan-Med Corridor) och tillsammans med områdesutvecklingsdirektören i Barcelona den 20–21 november i generalförsamlingen för förbundets centrala EU-intressebevakningssamarbetsorganisation, dvs. Förbundet för perifera maritima regioner (CPMR). Vid mötena betonades tillgänglighet, grön omställning och regionernas roll i EU:s trafik- och klimatpolitik. Dessutom besökte en delegation från Världsbanken Åbo den 7 november som förbundets gäst.

4. Unga och påverkan

Påverkarskolan fortsatte i november med besök på Yles och Åbo Underrättelsers redaktioner. De unga fick bekanta sig med mediernas roll i påverkan och diskutera aktuella teman.

Mer information:

Malla Rannikko-Laine
edunvalvontajohtaja
Påverkansarbete och kommunala tjänster
Miika Tiainen
edunvalvonnan erikoissuunnittelija
Påverkansarbete och kommunala tjänster