Skärgårdshavet – unikt i världen
Skärgårdshavet är Europas största skärgård och samtidigt en av världens största och mest mångformiga skärgårdar. Havsområdet med tiotusentals öar ligger vid Finlands sydvästkust. Skärgårdshavets landskapsområde är ett av Finlands nationallandskap, och en del av havsområdet hör till Skärgårdshavets nationalpark. Skärgårdshavets medeldjup är endast cirka 23 meter, vilket gör det till ett havsområde som lätt utsätts för näringsbelastning.
Skärgården har i årtusenden varit ett aktivt bostads- och kulturområde, där fiske, handel, jordbruk och sjöfart har format identiteten. Skärgårdshavet är för Finland historiskt och naturligt en farled genom vilken människor och handel i århundraden har rört sig västerut. I dag är skärgården en mångsidig boendemiljö och turistdestination, där samspelet mellan natur, kultur och näringar syns starkt: traditionella skärgårdsbyar, beteslandskap, båtliv, turism, småföretagande och industri lever sida vid sida. Områdets landskap domineras av grunda och krokiga havsområden, klippiga skär, skogsklädda öar och öppna fjärdar.
Skärgårdshavet är ett av Finlands mest attraktiva turistområden. Dess särpräglade natur, kulturhistoriska platser och förbindelsefartygsrutter gör området till ett lättillgängligt och mångsidigt besöksmål året runt. Båtliv, paddling, cykling och vandring är populära sätt att bekanta sig med skärgården, och särskilt Skärgårdens ringväg har etablerat sin position som en av Finlands mest kända turistrutter.
I skärgården kan man uppleva både den karga ytterskärgårdens tystnad och livliga byhamnar med sina tjänster. Skärgårdshavets nationalpark erbjuder möjligheter till naturvandring, och skärgårdsbyar, hamnmiljöer, fyrar, museer och kulturlandskap lockar både inhemska och internationella besökare. Turismen utvecklas ansvarsfullt, så att de känsliga marina naturvärdena och lokalsamhällenas livskraft stärks sida vid sida.
Skärgården är för många av dess invånare en av utgångspunkterna för identiteten. Upprätthållandet av traditionella skärgårdsnäringar och stark gemenskap ger skärgården dess särpräglade atmosfär. Skärgårdsinvånarnas försörjning har traditionellt kommit från många olika källor.
Utöver mångsyssleriet förknippas skärgården i dag med flerbostadighet, vilket innebär att livet delas upp på flera betydelsefulla platser. Skärgårdshavets område erbjuder rikliga möjligheter till flerbostadighet, och området har ett betydande antal fritidsbostäder. De så kallade andrabostadsboende är en viktig resurs för skärgården.
I Egentliga Finland är den regionala utvecklaren och intressebevakningen för skärgården skärgårdsdelegationen, som lyder under regionfullmäktige.
Tiesitkö tämän Saaristomerestä
- Saaristomerellä on noin 40 000 saarta, joista vähintään aarin kokoisia on 24 000 kappaletta.
- Pohjoisessa Saaristomeren alue rajoittuu Selkämereen, lännessä Ahvenanmaahan ja etelässä Pohjois-Itämereen.
- Saaristomeren kansallispuisto sijaitsee Turunmaan saariston eteläreunalla. Kansallispuiston saavuttaa veneellä tai yhteysaluksella.
- Suuri osa saaristoa on vuodesta 1994 kuulunut Unescon biosfäärialueeseen.
- Saaristomeren rantaviiva on pitkä ja meri matala. Matalan suolapitoisuuden takia Itämeren vettä kutsutaan murtovedeksi. Saaristomerellä ei nähdä vuorovettä, joten vesi ei virtauksia lukuun ottamatta juuri vaihdu.
- Saaristomerellä luonnon monimuotoisuus on Suomen suurinta. Saaristo kuhisee elämää erilaisissa luonnonympäristöissä.
Skärgårdshavet med ren natur
Skärgårdshavet är ett internationellt erkänt natur- och kulturområde: en stor del av det har hört till Unescos biosfärområde sedan 1994. I biosfärområden kopplas skydd, lokala näringar och forskning samman till modellområden för hållbar utveckling. Området är när det gäller naturtyper och arter en av Finlands rikaste helheter. Brackvattnets särdrag möjliggör att både sötvattens- och saltvattenarter förekommer sida vid sida. Den undervattensvärlden varierar från grunda rev och steniga bottnar till näringsrika vikar. Även skärgårdsängarna och traditionsbiotopområdena erbjuder livsmiljö för ett brett spektrum av arter. Området är också en viktig koncentration för fågelfaunan.
Skärgårdshavets tillstånd har under de senaste åren varit en betydande regional angelägenhet, och dess förbättring är en central del av Egentliga Finlands förbunds strategiska arbete och intressebevakning. Skärgårdshavets tillstånd har försämrats särskilt till följd av långvarig näringsbelastning från jordbruket till havet. Eftersom Skärgårdshavet är grunt och vattenomsättningen ringa, stannar näringsämnena kvar i havsmiljön länge och påskyndar övergödningen.
Målet är att Skärgårdshavets tillstånd till år 2030 har förbättrats klart: näringsbelastningen har minskat, vattentillståndet har förbättrats och havsområdet har avlägsnats från Östersjöskyddskommissionen Helcoms så kallade hot spot-lista över Östersjöns värsta belastare. För att Skärgårdshavet ska kunna avlägsnas från listan måste näringsbelastningen minskas betydligt och långsiktigt. För närvarande byggs Skärgårdshavets avrinningsområde till ett exempelområde för näringsämnens och kolens kretslopp, där jord- och skogsbruket, samhällsplaneringen och lokalsamhällena arbetar tillsammans för hållbar vattenförvaltning.
Egentliga Finlands förbund fungerar som en central aktör och sammanhållande part i förbättringen av Skärgårdshavets tillstånd. Arbetet utförs i brett samarbete med exempelvis Sydvästra Finlands livskraftscentral, ministerier, kommuner, forskningsinstitut, organisationer och lokala samhällen och näringslivet. I arbetet utnyttjas regeringens Skärgårdshavsprogram, åtgärdsprogrammet för vatten- och havsförvaltning samt färdplanen för Skärgårdshavets jordbruks vattenskydd. En viktig aktör i genomförandet av Skärgårdshavsarbetet är Valonia, kommunernas gemensamma expertorganisation för hållbar utveckling. Målet är att göra Skärgårdshavsarbetet synligt, inkluderande och värderat som en del av landskapets gemensamma byggande av en hållbar framtid.
Bekanta dig närmare med Egentliga Finlands förbunds intressebevakningmål för förbättring av Skärgårdshavets tillstånd.
Tiesitkö tämän saaristosta
- Vakituisesti asuttuja pieniä saaria on Saaristomeren alueella kolmisenkymmentä, ja niillä asuvaa väestöä yhteensä alle 1000 henkeä.
- Vakituista väestöä Turun saariston alueella on noin 30 000 henkilöä.
- Saariston kielisuhde jakautuu suomen- ja ruotsinkielisten välillä noin puoliksi.
- Kesäkautena vapaa-ajan asujien myötä monessa saariston kunnassa väkimäärä moninkertaistuu (esimerkiksi Kustavissa määrä vähintään viisinkertaistuu).
- Suurimmat kunnat saaristossa ovat Turunmaan saaristossa sijaitsevat Parainen ja Kemiönsaari, joissa on yhteensä vakituisia asukkaita noin 21 000 henkilöä.
- Saaristomeren alueella lain määrittelemiä saaristokunta on myös Kustavi sekä saaristo-osakunnaksi määritellyt Kaarina, Naantali, Salo, Taivassalo ja Uusikaupunki.
Mer information
Turistmässigt är Åboskärgården känd särskilt för sina ringvägar (stora och lilla ringvägen) samt sitt täta förbindelsefartygs- och landsvägsfärjenät.
I Egentliga Finlands skärgård finns nationalparker: Skärgårdshavets nationalpark, Bottenhavet nationalpark och Teijo nationalpark.
För skärgårdstrafiken ansvarar i hela Finland Sydvästra Finlands livskraftscentral.
Från Åboskärgården kommer man med färjförbindelser via Åland ända till Sverige.
I Skärgårdshavets område verkar det Unesco-underställda nätverket Skärgårdshavets biosfärområde.
Staten stöder skärgårdsområden genom att bevilja dem så kallad skärgårdskommun- eller skärgårdsdelskommun-status och därigenom större statsunderstöd (mer på saaristopolitiikka.fi). I Egentliga Finland är skärgårdskommunerna Pargas, Kimitoön och Gustavs och skärgårdsdelskommununerna S:t Karins, Nådendal, Salo, Tövsala och Nystad.
För skärgårdspolitiken ansvarar den parlamentariska Skärgårdsdelegationen. Som förordningsgrund fungerar skärgårdslagen.
Skärgårdshavet är också känt för sina fyrar, av vilka de största är Isokari, Utö och Bengtskär
