Kommend\u00f6ren f\u00f6r kustflottans stab Toni Joutsia betonade vid landskapsfullm\u00e4ktiges m\u00f6te vikten av beredskap i ett s\u00e4kerhetsl\u00e4ge som pr\u00e4glas av \u00f6kad sp\u00e4nning och sv\u00e5r f\u00f6ruts\u00e4gbarhet. Han framh\u00f6ll \u00d6stersj\u00f6ns avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r Finland: sj\u00f6trafiken \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjningsberedskapen, och att trygga den \u00e4r en central del av den nationella s\u00e4kerheten \u2013 \u00e4ven i Egentliga Finlands kust- och sk\u00e4rg\u00e5rdsomr\u00e5den. Nato-medlemskapet, ett n\u00e4ra samarbete med allierade samt en stark l\u00e4gesbild och \u00f6vningsverksamhet st\u00e4rker Finlands f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga. Enligt Joutsia byggs s\u00e4kerheten dock brett upp av fungerande trafikf\u00f6rbindelser, reservhamnar, befolkningsskydd och samh\u00e4llets \u00f6vergripande krisresiliens.<\/p>\n
I den efterf\u00f6ljande diskussionen lyftes logistiska f\u00f6rbindelser, f\u00f6rsvarssamarbete och risker i den maritima verksamhetsmilj\u00f6n. Joutsia konstaterade att landf\u00f6rbindelser inte kan ers\u00e4tta sj\u00f6f\u00f6rbindelser, men att ett m\u00e5ngsidigare n\u00e4t av f\u00f6rbindelser st\u00e4rker den samlade resiliensen. Han betonade ocks\u00e5 finl\u00e4ndarnas starka anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga och krisberedskap.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet lyftes utmaningar i varnings- och informationsspridning, och enligt Joutsia \u00e4r ett t\u00e4tt myndighetssamarbete avg\u00f6rande f\u00f6r att information snabbt ska n\u00e5 fram \u00e4ven i en splittrad sk\u00e4rg\u00e5rd. Han uppmuntrade dessutom regionala akt\u00f6rer att st\u00e4rka samarbetet mellan f\u00f6rsvarsindustrin och \u00f6vrig industri samt att utveckla n\u00e4tverk, s\u00e5 att kompetens och kapacitet kan utnyttjas mer effektivt.<\/p>\n
<\/p>\n
Egentliga Finlands f\u00f6rbunds f\u00e4rska \u00f6versikt Landskapets l\u00e4ge granskar landskapets utveckling v\u00e5ren 2026. I \u00f6versikten lyfts fram landskapets st\u00e4rkta st\u00e4llning i EVP-indexet, centrala klimatutmaningar samt en fortsatt snabb befolkningstillv\u00e4xt.<\/p>\n
Egentliga Finland placerar sig p\u00e5 en delad andra plats i det uppdaterade EVP-indexet tillsammans med Birkaland och \u00d6sterbotten. Alla tre landskap uppn\u00e5dde 56 po\u00e4ng, medan Nyland forts\u00e4tter i klar ledning.<\/p>\n
Landskapets position i j\u00e4mf\u00f6relsen har st\u00e4rkts j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r och po\u00e4ngantalet har \u00f6kat n\u00e5got. Resultatet visar p\u00e5 en stark utveckling s\u00e4rskilt ur ett livskraft- och attraktivitets\u00acperspektiv. EVP-indexet m\u00e4ter landskapens utveckling genom livskraft, attraktionskraft och f\u00f6rm\u00e5gan att beh\u00e5lla inv\u00e5nare och utg\u00f6r samtidigt en central indikator i Egentliga Finlands strategi.<\/p>\n
Egentliga Finlands klimatutsl\u00e4pp har minskat betydligt p\u00e5 l\u00e5ng sikt, men utmaningar kvarst\u00e5r. \u00c5r 2024 var den st\u00f6rsta utsl\u00e4ppsk\u00e4llan fortfarande v\u00e4gtrafiken, som stod f\u00f6r ungef\u00e4r en tredjedel av de totala utsl\u00e4ppen. \u00c4ven jordbruket utg\u00f6r en betydande andel.<\/p>\n
S\u00e4rskild oro v\u00e4cker utvecklingen av kols\u00e4nkorna i skogarna. Egentliga Finlands skogar har f\u00f6r\u00e4ndrats fr\u00e5n kols\u00e4nkor till utsl\u00e4ppsk\u00e4llor, eftersom avverkningen har \u00f6verstigit tillv\u00e4xten. Samtidigt har torvmarkernas kols\u00e4nka f\u00f6rsvagats. Utvecklingen f\u00f6rsv\u00e5rar uppn\u00e5endet av klimatm\u00e5len, trots att de totala utsl\u00e4ppen har minskat.<\/p>\n
Befolkningstillv\u00e4xten i Egentliga Finland forts\u00e4tter i snabb takt, \u00e4ven om den avtagit n\u00e5got fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rs toppniv\u00e5. I april 2026 var inv\u00e5narantalet n\u00e4stan 498\u202f000 och gr\u00e4nsen p\u00e5 en halv miljon inv\u00e5nare v\u00e4ntas passeras inom en snar framtid. Tillv\u00e4xten koncentreras starkt till \u00c5boregionen, d\u00e4r s\u00e4rskilt \u00c5bo lockar inv\u00e5nare.<\/p>\n
Tillv\u00e4xten bygger i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 invandring. S\u00e4rskilt migrationen fr\u00e5n Asien har \u00f6kat snabbt och har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen blivit st\u00f6rre \u00e4n invandringen fr\u00e5n Europa. Samtidigt h\u00e5ller migrationen fr\u00e5n Europa p\u00e5 att \u00e5terg\u00e5 till en mer normal niv\u00e5 i takt med att inflyttningen av ukrainare minskar.<\/p>\n