I landskapet \u00e4r flera trafikprojekt bel\u00e4gna p\u00e5 den europeiska TEN-T-trafikn\u00e4tets k\u00e4rnn\u00e4tskorridor Skandinavien\u2013Medelhavet. Statusen m\u00f6jligg\u00f6r att den knappa nationella trafikfinansieringen kompletteras med EU-medel. TEN-T-k\u00e4rnn\u00e4tets projekt ska genomf\u00f6ras senast \u00e5r 2030. <\/p>\n
Den snabba t\u00e5gf\u00f6rbindelsen mellan \u00c5bo och Helsingfors skapar ett omfattande, enhetligt arbets- och \u00e4renderegion f\u00f6r 1,5 miljoner m\u00e4nniskor i s\u00f6dra Finland. Timmens t\u00e5g m\u00f6jligg\u00f6r en h\u00e5llbar \u00f6kning av resandet p\u00e5 r\u00e4ls samt utveckling av resekedjor f\u00f6r fj\u00e4rrtrafik och lokaltrafik. <\/p>\n
Den nya genv\u00e4gen fr\u00e5n Esbo via Vichtis och Lojo till Salo f\u00f6rkortar str\u00e4ckan med 26 kilometer. Tillsammans med kapacitets\u00f6kningen genom dubbelsp\u00e5ret Salo\u2013\u00c5bo f\u00f6rkortar projekten restiden till drygt en timme mellan Kupittaa och B\u00f6le. Samtidigt m\u00f6jligg\u00f6r dubbelsp\u00e5ret att lokalt\u00e5gstrafik inleds mellan \u00c5bo och Salo och genv\u00e4gen i v\u00e4stra Nyland. <\/p>\n
Timmens t\u00e5g har planerats i sammanlagt 14 \u00e5r och dess planering har finansierats med 115 miljoner euro. Projektets totala finansieringsbehov \u00e4r cirka 3,4 miljarder euro (Trafikledsverket). Projektet har hittills beviljats cirka 44 miljoner euro i EU-st\u00f6d. Den tillg\u00e4ngliga CEF-finansieringen f\u00f6r byggandet \u00e4r cirka 30 % av kostnaderna. <\/p>\n
Byggandet av timmens t\u00e5g har inletts fr\u00e5n b\u00e5da \u00e4ndarna. I stadsregionernas och statens MAL-avtal har man beslutat att med samfinansiering bygga \u00c5bo bang\u00e5rd, dubbelsp\u00e5ret \u00c5bo\u2013Kupittaa och Esbo stadsbana. Planeringen av timmens t\u00e5g f\u00f6r dubbelsp\u00e5ret \u00c5bo\u2013Salo och genv\u00e4gen Salo\u2013Esbo blir klar i bolaget Turun Tunnin juna \u00e5r 2023. Projektet \u00e4r f\u00e4rdigt f\u00f6r genomf\u00f6rande direkt i b\u00f6rjan av valperioden och kr\u00e4ver ett investeringsbeslut av riksdagen. Om beslutet fattas utan dr\u00f6jsm\u00e5l \u00e4r byggandet klart \u00e5r 2030. <\/p>\n
Med lokalt\u00e5gstrafik som t\u00e4cker landskapet kan centralstaden \u00c5bo och regioncentrumen f\u00f6renas till ett enhetligt arbetsomr\u00e5de. Det m\u00f6jligg\u00f6r h\u00e5llbar r\u00f6rlighet och att styra trafik\u00f6kningen till kollektivtrafik. Lokalt\u00e5gstrafiken \u00e4r en del av den landskapsomfattande kollektivtrafiken, vars andra viktiga delar \u00e4r bl.a. timmens t\u00e5g och lokalbusstrafikens. Utvecklingen av lokalt\u00e5gstrafiken i Egentliga Finland inneb\u00e4r persont\u00e5gstrafik \u00c5bo\u2013Nystad, \u00c5bo\u2013Loimaa, \u00c5bo\u2013Salo samt \u00c5bo\u2013N\u00e5dendal. <\/p>\n
Genomf\u00f6randet av lokalt\u00e5gstrafik kr\u00e4ver en lag\u00e4ndring, eftersom den g\u00e4llande lagen om transportservice begr\u00e4nsar beh\u00f6righeten f\u00f6r sp\u00e5rtrafik endast till staten samt Helsingforsregionens trafik. Riksdagen ska besluta om utvidgning av statens upphandlade trafik p\u00e5 r\u00e4ls till v\u00e4stra s\u00f6dra Finland genom att \u00f6ka anslagen f\u00f6r moment 31.20.55. Dessutom beh\u00f6vs ett budgetbeslut om en totalrenovering av banan \u00c5bo\u2013Nystad p\u00e5 sammanlagt 81 miljoner euro enligt investeringsprogrammet f\u00f6r trafikledsn\u00e4tet, grundrenovering och elektrifiering av str\u00e4ckan Reso\u2013N\u00e5dendal samt statens deltagande i finansieringen av byggandet av stationsinfrastruktur. <\/p>\n
Helsingfors-Vanda flygplats och \u00c5bo flygplats, som \u00e4r viktiga f\u00f6r Finlands internationella trafik, h\u00f6r till det europeiska trafikn\u00e4tets, TEN-T, k\u00e4rn\u00e4t. \u00c5bo flygplats \u00e4r landets n\u00e4st st\u00f6rsta m\u00e4tt i internationella trafikens passagerarantal efter Helsingfors-Vanda. \u00c5bo flygplats betydelse f\u00f6r regionens n\u00e4ringsliv betonas genom de internationella f\u00f6rbindelserna. Direkta och fungerande f\u00f6rbindelser till de nordiska hubarna och vidare till Europa m\u00f6jligg\u00f6r internationell aff\u00e4rsverksamhet. <\/p>\n
Utvecklingen av flygplatsens verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningar och uppr\u00e4tth\u00e5llandet av n\u00e4tverksprincipen \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r regionens internationella tillg\u00e4nglighet \u00e4ven i framtiden. Att trygga verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna inneb\u00e4r bl.a. uppr\u00e4tth\u00e5llande av nattlig flygledning. I framtiden \u00e4r det m\u00f6jligt att ansluta \u00c5bo flygplats till bann\u00e4tet med en egen lokalt\u00e5gstation p\u00e5 banan \u00c5bo\u2013Toijala. <\/p>\n
Egentliga Finland fungerar som en viktig port v\u00e4sterut och som en logistisk knutpunkt f\u00f6r Finlands sj\u00f6transporter. Fr\u00e5n \u00c5bo och N\u00e5dendals hamnar trafikerar n\u00e4stan tio tur- och returfartyg dagligen till Sverige och transporterar en stor del av varutrafiken mellan Finland och Norden. Sanktionerna till f\u00f6ljd av Rysslands anfallskrig \u00f6kar ytterligare hamnarnas betydelse. Utvecklingen av v\u00e4stf\u00f6rbindelserna \u00e4r en betydande f\u00f6rs\u00f6rjningsberedskapsfaktor n\u00e4r trafikstr\u00f6mmarna eventuellt f\u00f6r\u00e4ndras permanent. <\/p>\n
F\u00f6r f\u00f6rbindelserna mellan Skandinavien och \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r utvecklingen av hamnarnas v\u00e4g- och banf\u00f6rbindelser en viktig utg\u00e5ngspunkt. Baklandsf\u00f6rbindelserna fr\u00e5n \u00c5bo och N\u00e5dendals hamnar ska bringas till den niv\u00e5 som definieras av det europeiska k\u00e4rn\u00e4tet, bl.a. genom att f\u00f6rb\u00e4ttra smidigheten p\u00e5 \u00c5bo ringv\u00e4gs Reso-str\u00e4cka samt str\u00e4ckan mellan Reso och N\u00e5dendal. Enbart de nya fartyg som b\u00f6rjar trafikera N\u00e5dendals hamn \u00f6kar lastbilstrafiken p\u00e5 ringv\u00e4gen betydligt. <\/p>\n
De kostnader som uppst\u00e5r f\u00f6r sj\u00f6transporter fr\u00e5n farledsavgifter och lotsavgifter m\u00e5ste j\u00e4mst\u00e4llas. Egentliga Finlands hamnars konkurrenskraft f\u00f6rsvagas av att farledsavgifterna ligger p\u00e5 samma niv\u00e5 som i landets \u00f6vriga hamnar, trots att behovet av isbrytning \u00e4r ringa. Dessutom betalar fartyg som anl\u00f6per landskapets hamnar h\u00f6gre lotsavgifter till f\u00f6ljd av l\u00e5nga lotsstr\u00e4ckor i den omfattande sk\u00e4rg\u00e5rden \u00e4n vad lotskostnaderna uppg\u00e5r till. F\u00f6r att j\u00e4mst\u00e4lla konkurrenskraften ska \u00f6verg\u00e5ng till fj\u00e4rrlots m\u00f6jligg\u00f6ras. <\/p>\n
E18 (stamv\u00e4g 40) \u00c5bo ringv\u00e4g \u00e4r en av Finlands viktigaste huvudtrafikf\u00f6rbindelser. Ringv\u00e4gen f\u00f6rbinder riksv\u00e4garna 1, 10, 9 och 8 samt \u00c5bo och N\u00e5dendals hamnar. Den cirka 30 kilometer l\u00e5nga ringv\u00e4gen h\u00f6r till det europeiska trafikn\u00e4tets, TEN-T Skandinavien\u2013Medelhavet-k\u00e4rn\u00e4tskorridoren, vars flaskhalsar ska avl\u00e4gsnas senast \u00e5r 2030. <\/p>\n
Den p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen belastade v\u00e4gen k\u00f6ar vid Reso centrum. Trafikm\u00e4ngderna \u00e4r 19 000\u201336 000 fordon per dygn och s\u00e4rskilt tung trafik \u00e4r det mycket av. Ljusstyrda korsningar fungerar som flaskhalsar f\u00f6r f\u00f6rbindelsen under rusningstid. I Reso centrum finns behov av att bygga en 3+3-filig tunnel p\u00e5 cirka 450 meter under Reso centrum. <\/p>\n
Att uppn\u00e5 TEN-T-k\u00e4rn\u00e4tskorridorens krav vid Reso stadscentrum f\u00f6ruts\u00e4tter omedelbart ett byggbeslut p\u00e5 205 miljoner euro fr\u00e5n riksdagen och genomf\u00f6rande av projektet senast \u00e5r 2030. V\u00e4gplanen blev klar \u00e5r 2020 och byggandet kan inledas \u00e5r 2022. <\/p>\n
E18 Reso centrum \u2013 projektbeskrivning p\u00e5 Trafikledsverkets sidor<\/a><\/p>\n \u00c5bo ringv\u00e4gs f\u00f6rbindelse N\u00e5dendal\u2013Reso kr\u00e4ver fyrfilighetsg\u00f6rande och effektivisering av korsningar. V\u00e4gplaneringen f\u00f6r projektet p\u00e5g\u00e5r och byggandet kan inledas \u00e5r 2025. Kostnadsber\u00e4kningen \u00e4r 173 miljoner euro. Projektet h\u00f6r till den europeiska TEN-T-k\u00e4rn\u00e4tskorridoren, vars krav ska uppfyllas senast \u00e5r 2030. Projektet ska genomf\u00f6ras direkt efter f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetena i Reso centrum. <\/p>\n E18 \u00c5bo ringv\u00e4g \u2013 projektbeskrivning p\u00e5 Trafikledsverkets sidor<\/a><\/p>\n Smidigheten i f\u00f6rbindelsen f\u00f6r v\u00e4stkustens livliga n\u00e4ringsliv f\u00f6ruts\u00e4tter att den fyrarmade plankorsningen i Letala centrum avl\u00e4gsnas. De fem hamnarna mellan \u00c5bo och Bj\u00f6rneborg, avsaknaden av banf\u00f6rbindelse och den livliga varu- och arbetsresetrafiken \u00f6kar v\u00e4gf\u00f6rbindelsens betydelse. \u00c5ttv\u00e4gars andel av hela landets varuexports v\u00e4rde \u00e4r 29 %. <\/p>\n Trafikm\u00e4ngderna \u00e4r stora vid Letala centrum, 7 000\u20138 000 fordon per dygn, varav mycket \u00e4r tung trafik. Vid korsningen mellan riksv\u00e4g 8 och stamv\u00e4g 43 finns behov av att bygga en planskild cirkulationsplats. V\u00e4gplanen \u00e4r klar och projektets byggande skulle kunna inledas \u00e5r 2022. Den n\u00f6dv\u00e4ndiga byggfinansieringen \u00e4r 42 miljoner euro. <\/p>\n Riksv\u00e4g 8 Letala \u2013 projektbeskrivning p\u00e5 Trafikledsverkets sidor<\/a><\/p>\n Riksv\u00e4g 9 \u00e4r en betydande inlandsv\u00e4gf\u00f6rbindelse och exportindustrins transportled till \u00c5boregionens hamnar. F\u00f6rbindelsen Lundo\u2013Aura \u00e4r en av de s\u00e4mre delarna i tillv\u00e4xttriangeln och farligare \u00e4n det \u00f6vriga huvudv\u00e4gn\u00e4tet. P\u00e5 riksv\u00e4g 9 ska fyrfilighetsg\u00f6rande av bredfilig v\u00e4g mellan Lundo station och Aura, tre omk\u00f6rningsfilpar och Aura planskilda korsning genomf\u00f6ras. <\/p>\n V\u00e4gplanen f\u00f6r att omvandla den bredfiliga v\u00e4gen till fyrfilig mellan Lundo station och Aura \u00e4r klar, v\u00e4gplanerna f\u00f6r omk\u00f6rningsfilparen blir klara \u00e5r 2022 och planeringen av Aura planskilda korsning inleds. Finansieringsbehovet f\u00f6r fyrfilighetsg\u00f6randet \u00e4r uppskattningsvis 58,5 miljoner euro. <\/p>\n Rv 9 Lundo station\u2013Aura \u2013 projektbeskrivning p\u00e5 Trafikledsverkets sidor<\/a><\/p>\n Syftet med f\u00f6rb\u00e4ttringsprojektet f\u00f6r Salo \u00f6stra f\u00f6rbifart, dvs. stamv\u00e4g 52, \u00e4r att styra stadens genomfartstrafik bort fr\u00e5n Salo centrums gatun\u00e4t och f\u00f6rb\u00e4ttra n\u00e4ringslivets f\u00f6rbindelser. Projektets f\u00f6rsta etapp Bj\u00e4rn\u00e5 v\u00e4g\u2013landsv\u00e4g 110 blev klar \u00e5r 2016. Den andra etappen best\u00e5r av str\u00e4ckan mellan Somerov\u00e4gen och v\u00e4g 110. V\u00e4gplanen ska inledas med en finansiering p\u00e5 1,2 miljoner euro. Genomf\u00f6randet av projektet kr\u00e4ver en finansiering p\u00e5 41 miljoner euro. <\/p>\n sv 52 Salo \u2013 projektbeskrivning p\u00e5 Trafikledsverkets sidor<\/a><\/p>\n Kostnadsber\u00e4kningarna f\u00f6r landsv\u00e4gsprojekten har angetts i indexniv\u00e5 MAKU 130 (2015=100).<\/em>[\/nectar_responsive_text][\/vc_column_inner][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” flex_gap_desktop=”10px” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” overflow=”visible” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/6″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid”][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” column_direction=”default” column_direction_tablet=”default” column_direction_phone=”default” bg_color=”#D6ECF3″ scene_position=”center” top_padding=”50″ constrain_group_1=”yes” bottom_padding=”50″ top_padding_tablet=”30″ constrain_group_3=”yes” bottom_padding_tablet=”30″ left_padding_tablet=”30″ constrain_group_4=”yes” right_padding_tablet=”30″ bottom_margin=”50″ text_color=”dark” text_align=”left” row_border_radius=”none” row_border_radius_applies=”bg” row_position_desktop=”default” row_position_tablet=”inherit” row_position_phone=”inherit” overflow=”visible” overlay_strength=”0.3″ gradient_direction=”left_to_right” shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none” gradient_type=”default” shape_type=””][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” flex_gap_desktop=”10px” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” column_position=”default” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid”][vc_row_inner column_margin=”none” column_direction=”default” column_direction_tablet=”default” column_direction_phone=”default” text_align=”left” row_position=”default” row_position_tablet=”inherit” row_position_phone=”inherit” overflow=”visible” pointer_events=”all” el_id=”centeredtextcolumn”][vc_column_inner left_padding_desktop=”50″ left_padding_tablet=”0″ left_padding_phone=”0″ flex_gap_desktop=”10px” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” overflow=”visible” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/6″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” column_padding_type=”advanced” gradient_type=”default”][\/vc_column_inner][vc_column_inner column_padding=”padding-1-percent” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” flex_gap_desktop=”10px” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” overflow=”visible” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”2\/3″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” column_padding_type=”default” gradient_type=”default”][nectar_responsive_text inherited_font_style=”default” text_color=”#003554″ text_direction=”default”]\n Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet \u00e4r Finlands kustomr\u00e5de i s\u00e4mst skick och avrinningsomr\u00e5det finns p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6skyddskommissionens lista \u00f6ver de v\u00e4rsta belastarna. Havets \u00f6verg\u00f6dning har trots beslut inte kunnat stoppas. Regeringsprogrammets m\u00e5l ska vara att stoppa Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets n\u00e4ringsavrinningar och ett b\u00e4ttre tillst\u00e5nd f\u00f6r havet senast \u00e5r 2027. Att uppn\u00e5 m\u00e5let f\u00f6ruts\u00e4tter att milj\u00f6ministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt arbets- och n\u00e4ringsministeriet ansvarar. Effektiv inriktning av \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6ruts\u00e4tter \u00f6ronm\u00e4rkt finansiering f\u00f6r Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. <\/p>\n Sanna Marins regering inledde \u00e5r 2021 Sk\u00e4rg\u00e5rdshavsprogrammet, vars m\u00e5l \u00e4r att minska Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets n\u00e4ringsbelastning till en h\u00e5llbar niv\u00e5 senast \u00e5r 2027. Syftet \u00e4r att med tillr\u00e4ckliga \u00e5tg\u00e4rder avl\u00e4gsna Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet fr\u00e5n HELCOM:s hot spot-lista. Forts\u00e4ttningen av Sk\u00e4rg\u00e5rdshavsprogrammet ska antecknas i regeringsprogrammet och Sk\u00e4rg\u00e5rdshavs-finansieringen anvisas fr\u00e5n statsbudgeten. Finansieringen avsedd f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring av vattnens ekologiska tillst\u00e5nd (t.ex. Programmet f\u00f6r effektivisering av vattenskyddet och Helmi-programmet) ska tryggas och riktas till Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. <\/p>\n Under valperioden 2023\u20132027 ska \u00e5tg\u00e4rderna koncentreras p\u00e5 att minska avrinningsomr\u00e5dets n\u00e4ringsbelastning och utnyttja belastningen i havet. Anv\u00e4ndningen av n\u00e4rings\u00e4mnen och s\u00e4rskilt utnyttjandet av \u00f6verskottsg\u00f6dsel fr\u00e5n husdjursg\u00e5rdar ska l\u00f6sas i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets avrinningsomr\u00e5de med ett cirkulationsst\u00f6d som uppmuntrar odlaren. Utnyttjandet av cirkulationsg\u00f6dsel ska knytas till ett tillr\u00e4ckligt l\u00e5gt P-tal f\u00f6r \u00e5kerjorden, vars f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r att jordbruksf\u00f6rvaltningens b\u00f6rdighetsanalyser \u00f6ppnas f\u00f6r utvecklingsarbete. Finansieringsbehovet f\u00f6r fosforbaserat cirkulationsst\u00f6d f\u00f6r g\u00f6dsel i Sydv\u00e4stra Finlands omr\u00e5de \u00e4r cirka 6 miljoner euro per \u00e5r. <\/p>\n Den organiska g\u00f6dsel som produceras i Finland inneh\u00e5ller tillr\u00e4ckligt med fosfor f\u00f6r all odling, s\u00e5 genom optimerad anv\u00e4ndning av g\u00f6dselfosfor kan behovet av importerad mineralfosfor avl\u00e4gsnas och samtidigt f\u00f6rb\u00e4ttras jordbrukets sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. \u00c4ven n\u00e4rings\u00f6verskottet som redan finns i vattendragen ska utnyttjas genom att sk\u00f6rda n\u00e4rings\u00e4mnena. Den f\u00f6r n\u00e4ringsavskiljning effektiva sl\u00e5ttern av sj\u00f6vass ska fr\u00e4mjas genom en \u00e4ndring av vattenlagen, d\u00e4r sl\u00e5tter i industriell skala kan utf\u00f6ras p\u00e5 grundval av tillst\u00e5nd som beviljats av staten. <\/p>\n Gipsbehandling av erosionsk\u00e4nslig lerjord, som visat sig vara ett snabbt s\u00e4tt att binda n\u00e4rings\u00e4mnen, ska tryggas med en \u00e5rlig finansiering p\u00e5 5,5\u20136,5 miljoner euro i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets avrinningsomr\u00e5de. Parallellt ska \u00e4ven spridning av strukturkalk och n\u00e4ringsfiber tas i bruk. <\/p>\n Sk\u00e4rg\u00e5rdstrafiken \u00e4r statligt finansierad och organiserad. St\u00f6rsta delen av Finlands 41 f\u00e4rjplatser \u00e4r bel\u00e4gna i \u00c5bo sk\u00e4rg\u00e5rd, och dessutom finns det 10 f\u00f6rbindelsefartygsrutter p\u00e5 Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. F\u00f6r sk\u00e4rg\u00e5rdstrafikens finansiering har \u00e5rligen reserverats cirka 18 miljoner euro i statsbudgeten. Att uppr\u00e4tth\u00e5lla finansieringsniv\u00e5n s\u00e4kerst\u00e4ller nuvarande trafikniv\u00e5 och serviceniv\u00e5. Att uppn\u00e5 Finlands trafikpolitiska milj\u00f6m\u00e5l samt digitaliseringen f\u00f6ruts\u00e4tter ytterligare satsningar p\u00e5 upphandling av sk\u00e4rg\u00e5rdstrafik. <\/p>\n Sk\u00e4rg\u00e5rdstrafikens fartygsflotta \u00e4r i medel\u00e5lder n\u00e4stan 40 \u00e5r gammal och kr\u00e4ver f\u00f6rnyelse. F\u00f6rnyelse av materiel inneb\u00e4r l\u00e4ngre avtalsperioder \u00e4n f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 minst 10 \u00e5r, exempelvis med en fem\u00e5rig optionsperiod. Ut\u00f6ver den separata avtalsfullmakt som beviljas i budgeten beh\u00f6vs en \u00e5rlig finansierings\u00f6kning p\u00e5 cirka 5\u20137 miljoner euro f\u00f6r upphandling av f\u00f6rbindelsefartygtrafik. <\/p>\n\u00c5bo ringv\u00e4g N\u00e5dendal\u2013Reso<\/h4>\n
Riksv\u00e4g 8 \u2013 Letala planskild korsning<\/h4>\n
Riksv\u00e4g 9 \u2013 fyrfilighetsg\u00f6rande, omk\u00f6rningsfiler och Aura planskild korsning<\/h4>\n
Salo \u00f6stra f\u00f6rbifart andra etappen<\/h4>\n
Ett rent och attraktivt Sk\u00e4rg\u00e5rdshav<\/h3>\n[\/nectar_responsive_text][nectar_responsive_text inherited_font_style=”default” text_color=”#003554″ text_direction=”default”]Egentliga Finlands sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta m\u00e4tt i antal \u00f6ar. Sk\u00e4rg\u00e5rdens tillg\u00e4nglighet, \u00e5ret runt-utnyttjande och att h\u00e5lla den bebodd f\u00f6ruts\u00e4tter smidig sk\u00e4rg\u00e5rdstrafik och datan\u00e4tsf\u00f6rbindelser. Den unika Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets h\u00e5llbara utveckling f\u00f6ruts\u00e4tter betydande f\u00f6r\u00e4ndringar fr\u00e5n det nationella beslutsfattandet och st\u00f6dpolitiken. Sk\u00e4rg\u00e5rden kan utvecklas till Finlands mest attraktiva resm\u00e5l, om vi lyckas stoppa havets \u00f6verg\u00f6dning. \u00c4ven anpassning till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och effektivt klimatarbete \u00e4r viktigt, eftersom klimatf\u00f6r\u00e4ndringens konsekvenser orsakar betydande utmaningar f\u00f6r vattenskyddet och n\u00e4ringarna. <\/p>\n
Ett rent Sk\u00e4rg\u00e5rdshav<\/h4>\n
Utveckling av sk\u00e4rg\u00e5rdstrafiken<\/h4>\n